Investeringsfilosofi

Det var ett tag sedan jag skrev ner min strategi nu, och den har säkert förändrats en del sedan förra gången också – så det kändes lägligt såhär i semestertider att försöka formulera den i text (vilket jag tror är nyttigt, för att förstå vad man faktiskt tänker).

Mitt fokus ligger av naturliga skäl på tillväxtbolag. Definitionen jag använder är bolag där majoriteten av dess värde ligger i framtida investeringar så som expansioner, produkter, samarbeten och liknande – snarare än bolag med en etablerad position och svårigheter att återinvestera kapital i bra idéer och fortsatt tillväxt. Så med andra ord behöver det inte betyda att alla bolag jag gillar växer i ett groteskt tempo, men däremot ska alltid framtiden vara i fokus.

“Growth firms get more of their value from investments that they expect to make in the future and less from investments already made.”

Aswath Damodaran

Varför tillväxtbolag istället för ”stabila bolag” som delar ut pengar? Av den simpla anledningen; jag tror att om rätt bolag kan återinvestera sitt kapital på ett lukrativt sätt, snarare än kasta ut majoriteten till sina aktieägare, kommer detta bolaget prestera långt mycket bättre i längden. Faktum är att du dessutom, mest troligt, kommer ha en mycket bättre direktavkastning längre fram vid köp av rätt tillväxtbolag, än om du köper en av dagens ”dividend aristocrats”.

Fördelen med ”utdelningsstrategin” skulle väl vara att du genom en ganska enkel process kan lista ut (läs: gissa) vilka bolag som kommer fortsätta dela ut si & så mycket över tid, genom att se över lång utdelningshistorik och göra antaganden kring stabiliteten i deras intjäning. Det är bevisligen ingen dålig strategi, men det är inget som intresserar mig överhuvudtaget och jag tror den kommer bli allt mer obsolet. De riktigt fina resorna har alltid gjorts, och kommer alltid göras i tillväxtbolag – sedan är det upp till var och en vilken stig man vill vandra.

Jag försöker till att börja med att väga in det man brukar kalla mjuka värden så mycket som möjligt i min analys. Mjuka värden, eller immateriella tillgångar, är sådant som inte syns på balansräkningen. Det kan t.ex vara ett drivet management-team, en inlåsningseffekt i affärsmodellen som hindrar konkurrenterna att nå kunderna, en företagskultur som lockar (behåller!) rätt folk, ett starkt varumärke som tillåter bolaget att ta betalt 5x mer än konkurrenterna eller bara ett kraftigt försprång – antingen geografiskt, tekniskt eller erfarenhetsmässigt.

Detta kan manifestera sig i siffrorna också (höga marginaler, höga returns on capital, kraftig tillväxt m.m skvallrar såklart om att bolaget gör något speciellt), men den djupa förståelsen för mjuka värden får man bara genom att gräva ordentligt. Intervjuer med grundare/management, företagspresentationer eller VD-orden i rapporterna säger ofta väldigt mycket mer om storyn, än om EBIT-marginalen gick från 16,3% till 15,8% under ett enskilt kvartal.

Av denna anledningen gör jag väldigt sällan detaljerade antaganden om framtiden, utan försöker väldigt grovt uppskatta hur det kan se ut framåt – snarare än sätta en exakt riktkurs eller köpnivå. Oavsett hur noga jag är med en DCF (om jag ens kunde göra en ordentligt), så kommer den bli fel. Speciellt när det gäller tillväxtbolag. Men hade jag varit bättre med siffror hade jag säkert också använt dem mer, tills dess får jag dock jobba med vad jag har.

I would rather be vaguely rightthan precisely wrong.”

John Maynard Keynes

Samtidigt tror jag att kvalitativ analys betalar sig mycket bättre i längden än kvantitativ analys, även om det självklart finns tusentals personer bara i Sverige som är smartare än mig på den punkten också. För när det gäller rena siffror kan vilken mobiltelefon som helst räkna snabbare än mig idag, och edgen som Benjamin Graham hade på sin tid låg i att han orkade göra jobbet ingen annan orkade göra – knåpa ner siffror manuellt och räkna själv, utan stora register och utan datorer. Således är kvalificerade gissningar om framtiden det enda som kan ta dig någonstans idag, du kommer nog ha svårt att överprestera genom att enbart räkna bättre än någon annan – förutom i vissa fall då, t.ex väldigt små bolag där ingen kollar ordentligt.

Jag är heller inte så rädd för höga värderingar, på gott och ont, och är ofta beredd att betala ett groteskt pris i en klassisk värdeinvesterares ögon. Igen; jag har all respekt för de som har en annan strategi än mig och vägrar köpa dyrare än P/E 15, oavsett bolag. Whatever floats your boat. Men jag vill tro att rätt bolag vinner i slutändan, nästan oavsett vad du betalar för EV/EBIT-multipel idag. Sedan kan det såklart vara väldigt svårt att få ihop ekvationen om ett bolag värderas till 400x sales på ett market cap norr om $100md, så ett visst sunt förnuft måste man såklart ha.

”Stockpicking is both an art and a science, but too much of either is a dangerous thing. A person infatuated with measurement, who has his head stuck in the sand of the balance sheets, is not likely to succeed. If you could tell the future from a balance sheet, then mathematicians and accountants would be the richest people in the world by now.”

Peter Lynch

Drömmaren som köpte Salesforce när de gick till börsen 2004 fick betala ca 17x ARR eller $1.65md för ett bolag vars TAM (total adressable market, året innan iofs) i prospektet bara uppgick till $7md. Marknaden för deras produkt (CRM-system) växte avsevärt mycket fortare än man kunde ana, och idag omsätter Salesforce nästan $5md per kvartal. Prislappen var hutlös vid noteringen och har varit det sedan dess – aktien har levererat ~5000% till ägarna. En solskenshistoria som är få förunnad såklart, men den pekar ändå på problemet med höga värderingar i kombination med en begränsad framtidsvy.

Även Veeva (där VD & grundare Peter Gassner faktiskt är från Salesforce, en helt fantastisk entreprenör som personligen idag äger Veeva-aktier för hela $3md) är en riktig framgångssaga, som vid sin IPO 2013 uppgav att life science-industrin spenderade $28md på mjukvara och tillhörande service (jämför detta med hur det lät i Salesforce prospekt 9 år tidigare). Idag har Veeva utökat sitt erbjudande såpass mycket att man snart omsätter $1.5md, mot drygt $70m i prospektet. En omsättningsökning på drygt 1500% på blott 11 år. Och vinstmarginalen har under tiden gått från ~1% till 25-30%, så att Veeva är ett fantastiskt bolag har det inte varit någon tvekan om – vilket kan vara svårare att se om bolagen dras med större och större förluster för varje år.

Så att stirra sig blind på hur stor marknaden idag är för valfritt bolag är att begränsa sig. Sedan finns det självklart bolag som enklare kan expandera sitt erbjudande än andra. Mjukvarubolag med land & expand-modell (exempelvis Fortnox eller Intuit) har det i sin natur, medan t.ex ett byggföretag som Peab eller Skanska har svårare att expandera mot nya kundgrupper på ett kostnadseffektivt sätt. Men precis som i fallet Amazon, som investerat hutlösa summor i fysiska fulfillment centers (lager) så går det också – med rätt mängd kapital, rätt driv och rätt strategi.

Sedan har vi det här med att ränteläget är historiskt lågt och att många affärsmodeller idag kräver förhållandevis lite billigt kapital för att växa väldigt fort på global skala, vilket också gör att multiplar som ser höga ut ur ett historiskt perspektiv kanske helt enkelt inte är så höga egentligen. Men alldeles oavsett diskussionen kring multipelexpansion eller -kontraktion beroende på ränteläget, så har de riktigt stora vinnarna på börsen nästan alltid sett dyra ut ur ett historiskt perspektiv; och billiga ut i backspegeln. Jag vill naivt tro att detta kommer fortsätta.

”Quantitative data is efficently priced, qualitative inisght is not.”

Pat Dorsey

För att skapa ett positivt flywheel (för att använda en Jim Collins-referens) krävs produkter/tjänster som lockar fler och fler kunder, en underliggande marknad som växer, att bolaget kan återinvestera en stor del av kapitalet för att hålla flywheelet i rullning OCH rätt personer på rätt plats. Utan rätt personer i teamet kommer fel beslut tas, och med fel beslut så återinvesteras kapitalet på fel ställen, t.ex i fel produkt. Bolag som saknar en innovationskultur eller förmågan att tänka utanför boxen kommer mest troligt att falla ner i hålet som Clayton Christensen kallade The Innovator’s Dilemma; att man inte vågar ”disrupta sig själv” för att nå nästa generations kunder, och på så vis skjuter sig i foten.

Företagskultur är svårt att plocka upp på som utomstående, men jag tycker ändå man kan få en hyfsad känsla för den många gånger via intervjuer, Glassdoor.com, kundbetyg, listor över eftertraktade arbetsplatser och egna interaktioner. Avanza är ett bra svenskt exempel på ett bolag med en riktigt driven företagskultur, vilket genomsyrar hela organisationen. Andra klassiska exempel är ju Google, Apple, Costco och Starbucks. Även Spotify, ett av mina större innehav, har fantastisk kultur. Detta tror jag är extremt viktigt framåt, då så mycket av företagens framtid hänger på att rätt personer tar rätt beslut. Företag är människor!

Så för att summera har jag ändå en ganska simpel approach, hur komplicerad jag än vill få den att låta;

Jag vill hitta marknadsledande (lokala såväl som globala) bolag som drivs av rätt människor med rätt visioner. Bolaget bör ha starka konkurrensfördelar (inlåsningseffekter, överlägsen produkt, starka varumärken, skalfördelar m.m) och åtminstone en underliggande sk ”megatrend” (digitalisering, effektivare hälsovård, miljötrend t.ex). Affärsmodellen ska helst vara skalbar och managements tillväxtstrategi framåt ska vara tydlig.

Bolaget behöver absolut inte vara lönsamt idag, om management anser att annat är viktigare just nu. T.ex att försvara eller öka sin sin marknadsposition via produktutveckling, bundling eller marknadsföring. Detta är ofta fallet med digitala affärsmodeller idag, ett race to the top, och jag är fine med det då jag förstår kraften i att låsa in en kundbas. Men jag vill såklart kunna föreställa mig en rimlig marginal i framtiden, och de som kan växa med lönsamhet imponerar självklart mer.

I över tio års tid har usla journalister pekat på hur mycket pengar Spotify förlorat varje år, istället för att lyfta fram att de framgångsrikt konkurrerar mot några av världens mest kapitalstarka och mäktiga teknikbolag. Detta hade ALDRIG fungerat under lönsamma former. I år väntas bolaget göra ~€270m i fritt kassaflöde, trots att man investerar som aldrig förr i podcastsegmentet.

Mitt story-fokuserade tänk kring bolagens framtid gör att jag riskerar att köpa bolag väldigt dyrt (då jag sällan är först på bollen), men också att jag inte säljer bort mig under resans gång på grund av en för hög värdering (även om detta såklart hänt, lex: Shopify $300). Detta gör att jag måste räkna med att aktierna jag äger kan falla kraftigt vid svagare rapporter eller liknande, det är jag medveten om – men jag tror att marknaden kommer fortsätta underskatta fantastiska bolag över tid också, och att min höga prislapp därför (i majoriteten av fallen) kommer se billig ut i backspegeln.

Jag lägger också väldigt lågt fokus på makroekonomi, och vill inte försöka mig på att tajma marknaden i stort för mycket; men ger mig samtidigt friheten att känna efter i magen när saker och ting gått överstyr på kort sikt. Har dock väldigt sällan gått över 15% kassa, utan ligger allt som oftast fullinvesterad i mina bästa idéer. Tanken framåt är att hålla mig under eller omkring 10st innehav totalt, där mina 4-6 idéer skall väga 50-60%.

Sedan tror jag också väldigt mycket på begreppet KISS (Keep It Simple Stupid), och försöker därför att förenkla alltifrån analysprocessen till allokeringsregler, och ta bort dåliga informationskällor. Dock gör jag ju detta samtidigt som jag hela tiden försöker lära mig mer, så jag är också ödmjuk inför att min investeringsfilosofi inte på något sätt är satt här och nu – den kommer växa med mig.

Simple can be harder than complex: you have to work hard to get your thinking clean to make it simple. But it’s worth it in the end because once you get there, you can move mountains.

Steve Jobs

Varför flera bolag förtjänar att handlas kring all time high

Nu vet jag att väldigt många bolag har gått otroligt bra sedan krisen i marknaden kulminerade för två månader sedan, vilket väl talar emot min tes här lite. Men min tanke med denna texten är att försöka förklara varför vissa bolag faktiskt har vänt upp starkt på försvarbara grunder, och inte på vad många skulle kalla för hjärndöd optimism.

Efter den initiala likviditetskrisen där allt handlades ner i ren panik (inklusive guld, som brukar ses som en trygg hamn. Sorry för råvarusnack!), så utkristalliserade sig ett par ledarkategorier på marknaden. Enkelt förklarat så fick uppenbara eller potentiella ”pandemi-vinnare” en uppvärdering, likaså konjunkturstabila trygga kassaflöden och starka balansräkningar.

First level thinking blir givetvis att stay-at-home-produkter kommer gynnas. 

Digital infrastruktur för att jobba hemifrån är väl den mest omtalade kategorin (Zoom, RingCentral, Slack, Okta), men även studera hemifrån (Chegg, 2U, K12).

Digital underhållning i alla dess former (Netflix, Embracer Group, Evolution Gaming, Spotify) och ”digital konsumtion” via e-handel (Shopify, Etsy, Amazon, Zalando). 

Hälsovårdsbolag med koppling antingen direkt mot viruset (Moderna, Novavax), digitala modeller via telemedicin (Teladoc, Livongo, Kry, Babylon) eller indirekt via andra typer av tjänster vars efterfrågan trappats upp på grund av sjukdomsbilden (Masimo, Getinge). 

Den stora bunkringen av mat och liknande förnödenheter, som gynnar både matvarukedjorna (Axfood, ICA, Walmart), hemleverans av mat (Delivery Hero, Grubhub, Domino’s) och försäljningen av hygienprodukter (Essity, Shop Apotheke) har också fått ett stort uppsving.


Många av dessa bolagen fick en med all rätt en högre prislapp på marknaden och piskade respektive index duktigt mitt under brinnande panik – de skulle ju ha ett par superrapporter på ingång. Sedan, i takt med att allvaret började sippra in i folks huvuden, så hamnade den påföljande lågkonjunkturen allt mer i fokus. Och när dessa orden börjar tas på allvar, då är det trygga kassaflöden (telekom, läkemedel, matvaror) och stabila balansräkningar som värdesätts högst. Nästan alla började screena efter bolagen med störst nettokassa i sektorerna som generellt gått bra under sämre tider.

Nu är vi någonstans ytterligare ett snäpp längre fram i återhämtningen, då även mindre säkra kassaflöden och såväl förlustbolag (för att använda ett uselt ord) som vinstmaskiner handlas upp till nya höjder. Tyvärr har vi nått någon typ av tillfällig hausse där allt mer eller mindre går upp, vilket är lite oroväckande i det korta perspektivet. Men det är fortfarande tydligt att ”pandemivinnarna” är favoriserade, och jag börjar faktiskt tycka det är mer och mer rimligt i många fall.

Tekniktunga Nasdaq ångar förbi nästan alla andra index.


En sak som också varit tydlig i nästan alla sektorer sedan lång tid tillbaka (kanske främst tech, men även t.ex lyxsektorn med jättar som LVMH och Kering) är att de största och/eller bästa bolagen fortsätter att dominera. En darwinistisk konsolidering? De starka aktörerna kan svälta ut sina mindre motståndare genom sin överlägsna storlek (högre omsättning = större summor R&D, marketing och liknande) eller också med hjälp av sin starka balansräkning (strategiska förvärv), vilket antagligen kommer bli ännu enklare för många nu i eventuellt sämre tider. Det är just detta jag tror marknaden prisar in på många håll nu – att dominanta marknadsledare inom respektive vald nisch kommer gå ur krisen ännu starkare, även om två-tre dåliga rapporter är starten på denna utvecklingen.


Än har vi väl inte sett vilka bolag som marknaden tror kommer bli de relativa vinnarna inom t.ex amerikanska banker eller resebranschens hotellkedjor/flygbolag, utan detta ligger kanske längre fram i tiden då deras överskådliga framtid fortfarande är lite snårigare att navigera i. Men inom många andra, mindre drabbade eller till och med gynnade, sektorer har vi sett ett riktigt rally. Båda jättarna Amazon och Facebook stängde igår på all time high, där den sistnämnda på kort tid använt just sin enorma kassa till ett förvärv (Giphy), en equity stake (Jio) och nya produktlanseringar (Shops). Jag ser också att smarta investerare som Chuck Akre och Pat Dorsey ökar på sin redan stora positioner i Mastercard respektive Facebook och Alphabet, vilket såklart ger mig lite vatten på min kvarn här. Att Warren Buffett och Charlie Munger via Berkshire Hathaway inte monsterköpt några digitala vinnare kanske säger mer om deras investeringsstil (eller kapitalbehovet hos deras onoterade bolag) än om digitala affärsmodeller? Jag vet inte.


Och en annan fråga som debatteras friskt är ju; kommer den påtvingade digitaliseringen att förändra spelplanen? Kommer denna acceleration innebära att Cheggs adresserbara marknad för onlineutbildning helt plötsligt blivit avsevärt mycket större? Kommer videokonferenser börja användas mer frekvent efter detta, när folk förstått hur bra det fungerar?

Tusentals företag hade aldrig ens haft en digital kundrelation innan, och tvingades nu bygga en hemsida via Wix/Shopify eller skapa ett Instagram-konto för att nå ut med information eller sälja sina varor. Kommer dessa att stänga ner allt digitalt och återgå till sin analoga värld när allting öppnar upp? Jag har svårt att tro det. Användandet av telemedicin via tjänster som Teladoc eller Kry kommer nog för alltid att ses ur ett annat ljus, nu när fördelarna blivit omöjliga att blunda för.

Så min tes är väl lite att oavsett hur det går i det korta perspektivet (nästa tolv månaderna till exempel), så kommer många bolag gå otroligt mycket starkare ur denna krisen. Inte minst de digitala bolagen som fått helt nya kunder, kunder som blivit tvungna att ta steget in i framtiden redan nu. Några starka bolag som förvärvat mindre spelare under den senaste tiden är Microsoft, NVIDIA, Alphabet, Intel, Atlassian, Facebook, Sinch, DocuSign, Palo Alto Networks, Salesforce, Zoom & ServiceNow.

Så i min värld känns det inte alls verklighetsfrånvänt att många fantastiska bolag handlas kring all time high nu, trots att makrobilden ser ganska dyster ut. Vågar man bara blicka ut ett eller tre år så ser vi nog en mer konsoliderad och mycket mer digital värld än idag. Att ”stockpicking är extra viktigt just nu” hör man nästan varje vecka, men denna gången kanske det faktiskt stämmer? Enligt Gartner så väntas företagens IT-investeringar överlag att sjunka med historiska mått, runt -8%, under 2020, men Cloud respektive SaaS väntas ändå växa 19% respektive 20%. Makes you think!

Sofokles och Börspsykologi

Jag tänkte skriva några rader om Cristofer Anderssons nya bok Börspsykologi – så blir du en bättre investerare. Och det första man tänker när någon relativt börsfärsk får för sig att skriva en bok, är att denne inte har så värst mycket att bidra med – helt fel! Jag har sett ganska mycket negativa kommentarer kring detta på Twitter och liknande plattformar, vad gäller flera av våra svenska ekonomiförfattare. Jag tycker personligen att alla sätt att försöka sprida kunskap och hjälpa till är välkomna. Men i Cristofers fall, som (no offence) är ganska färsk när det kommer till investeringar, förlitar han sig på fakta snarare än försöker basunera ut sina egna teorier. Cristofer har tagit på sig rollen av att samla ihop en mängd kritiska punkter på ämnet, och paketera dessa i ett lättsmält format.

Själva tänket kring behavioral finance, eller beteendeekonomi, är ju nästan lika gammalt som tänket kring investeringar egentligen. Men det känns som att det blir populärare för varje år att prata om tankefällorna på börsen. Vi fightas i princip varje dag mot våra egna hjärnor, och det är inte förrän vi lär känna oss själva som vi kan utvecklas som investerare. Riskbenägenhet (tolerans för osäkerhet? tolerans för volatilitet?) och emotionell påverkan vid förlust/vinst är två vanliga exempel på saker man måste jobba med.

Det finns hundratals böcker på temat, varav jag läst ett par sedan innan. Överlägset mest känd är ju Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman. En bok som är väldigt bred, den behandlar mer än bara de ekonomiska bitarna av beteendevetenskap – och tog väl världen lite med storm när den kom ut 2011. En bok som alla definitivt borde läsa, Cristofer hänvisar till Kahneman flera gånger. Och upptill denna måste man läsa Michael Lewis fantastiska bok om Daniel Kahnemans och Amos Tverskys relation och karriär – The Undoing Project.


Utöver dessa två så måste jag passa på att nämna Elin Helanders bok Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar, som är en ren ekonomibok med inriktning tankefällor. Vill minnas att den behandlar främst köpbeteenden kopplat mot sparande och privatekonomi, men även lite kring investeringar. En annan svensk bok på temat är Arvid Jansons & Niklas Laninge bok Beslutsfällan – Genomskåda psykologin som styr dina val. Denna bok tyckte jag väldigt mycket om. Den tar ett lite bredare grepp än Elin, och fokuserar mycket på marknadsföring och samhällsnormer – allt kopplat mot vårt beteende. Även Jonas Bernhardsson tar i ett kapitel upp psykologi i sin fantastiska (och breda) bok Investeraren – Allt du behöver veta om finansmarknaden, som alla borde läsa. Men nu till Cristofers bok..

Jag har blivit ombedd att vara 100% konstruktiv och ärlig i min recension av boken, och därför kommer jag att framhäva ett par negativa punkter (för mig personligen) ihop med vad jag finner positivt.

Och en sak som är negativ är att innehållet i mångt och mycket är ”gammal skåpmat”, vilket ju i och för sig snarare har med mig att göra, då jag redan läst en hel del på ämnet. Dock var det ett par kapitel jag tyckte riktigt mycket om, med koncept jag inte stött på innan – stort plus! Sedan presenteras allting väldigt pedagogiskt och är snyggt formulerat. Nästan överpedagogiskt ibland (det märks verkligen att Cristofer är lärare, på sättet han förklarar. Obs! på ett positivt sätt), vilket passar perfekt första gången man läser om exempelvis confirmation bias.

Karaktärerna vi får följa, Kajsa och Nicklas, och deras verklighetstrogna exempel i boken gör att koncepten är enkla att ta till sig – perfekt för någon ny, men upplevs lite upprepande i de kapitel man redan greppat konceptet. Dock är i princip varenda bok som vill hamra in ett budskap ganska upprepande, det är nog helt rätt approach för att få informationen att faktiskt fastna. Så som ny på ämnet är nog boken helt suverän, kanske den mest pedagogiska jag läst inom psykologi som bara rör börsen/investeringar (Den enda på svenska?). Och som jag skrev innan är de andra svenska böckerna lite bredare, när Cristofer istället zoomar in på investeringar – också ett plus i mina ögon.

Boken är också fylld med fantastiska citat från alla möjliga håll, och har massor av trevliga referenser från historien i varje kapitel. Detta citat av Shakespeare är det första som möter dig när du slår upp boken, och är kanske det mest tänkvärda av dem alla. Jag tycker det citatet sätter fingret på allt som boken vill säga – Du har ett stort övertag om du tidigt kan inse att du är en fool. Du kommer göra misstag, du är programmerad för att begå misstag – men se till att vara vaksam nog att kunna rätta till dessa i tid.

Så, sammanfattningsvis:
Boken är snyggt utformad, väldigt välformulerad och helt klart mycket läsvärd även om du som jag tycker dig läst relativt mycket på ämnet. Den lämpar sig kanske i första hand till de som inte känner till något alls om detta, men är nyfiken på vilka fallgropar vi enkelt hamnar i mentalt när vi investerar på börsen. Jag har faktiskt rekommenderat den till alla börsnykomlingar i min närhet, ihop med Investeraren – Då jag tycker psykologin är väldigt viktig att försöka få med sig tidigt i ”karriären”, vilket jag själv inte hade. Jag kämpar ju såklart med bl.a confirmation bias och skotomisation fortfarande, men vill tro att jag blivit bättre ju mer jag lärt mig.

Jag vill också passa på att tacka Cristofer för att jag fick recensera (om nu detta räknas som en recension, jag är tveksam) boken, hoppas att jag inte var allt för hård. Jag kan verkligen, i framtiden, se dig skriva en spännande nonfiction-bok om valfritt skeende i börsvärlden – kanske om ett specifikt bolags uppgång och fall, eller om någon unik företagsledares karriär. Men oavsett vad, så hoppas jag du skriver mer kring börsen och investeringar i bokform. Tack!

”Det bor en Pinocchio i oss alla, en marionett som reagerar på ett förutsägbart sätt även om vi tror oss vara rationella och fritt tänkande varelser. Hundratals experiment inom olika områden visar att vi ofta är mästare på att manipulera oss själva för att undvika obehagskänslor.”

Ur kapitel 5, om kognitiv dissonans

Less is more?

Något som vi sällan pratar om, men som jag tror kan vara ett stort problem för investerare idag, är det monstruösa informationsflödet vi möter varje dag. Innan blixtsnabbt internet blev allmängods var det den med snabbast uppkoppling och bäst datakällor som var vinnaren. Detta stämmer ju till viss del fortfarande – den med information ingen annan orkat leta upp eller räkna ut kommer alltid ha ett övertag. Men problemet jag pratar om ligger inte i någon informationsasymmetri, även om man ibland kan svära över insideraffärer som uppenbarligen skett i gråzonen, utan i att vi matas med för mycket information.

Och det jag menar med ”information” kan vara allt ifrån fem nya rekommendationer ur senaste Börsveckan, tre helt olika vinklar på Tysklands senaste PMI-siffra, en graf på Twitter som skriker att silver är rekordbilligt NU eller att Börsdata adderat fjorton nya värderingsmultiplar som du nu tvingar dig själv att förstå. Man brukar ju tala om att ”försöka stänga ute bruset”, men problemet är väl att det aldrig specificeras vad det egentligen innefattar. Jag tror det går att applicera på mycket i livet, men först måste man i så fall bestämma vad som är ens personliga ”brus”.

Två andra begrepp som används flitigt är ”skin in the game” och ”incitament”, detta är drivkrafterna bakom det stora engagemanget vi möter varje dag. Bankerna vill som bekant driva transaktioner (alltså, deras incitament) – de justerar riktkurser hit och dit och slänger ur sig slagkraftiga argument till varför. Men precis som dina favoritplacerare på Twitter, talar bankerna i egen sak när de uttalar sig. Många på Twitter beskriver sina innehav ur positiva (eller för den delen negativa, om de är korta) ordalag av välmening och ambition snarare än för någon ”pump & dump”-manöver, men det finns nästan alltid bakomliggande skin in the game att ta hänsyn till när man scrollar flödet.

Man kanske inte helt vill undvika att besöka Twitter eller lyssna på poddar (där precis samma incitamentsstruktur gäller), då många med mig hittar inspiration och behjälplig information där. Men man bör nog åtminstone vara restriktiv med hur man tar åt sig informationen och hur stor tid man lägger ner på att spinna varje tråd vidare – förutsatt att man vill bli riktigt duktig. Om man ser på det som att du har, för enkelhetens skull, 8 timmar varje vecka att lägga på research: inte vill du skumma igenom 50 saker halvdant utan istället kanske fokusera helhjärtat på tio, men med den otroliga tillgängligheten idag är det så enkelt att försöka vara överallt.

Lyssnar man på många riktigt framgångsrika investerare så har de ofta en förvånansvärt simpel approach. De förstår sina begränsningar och har lärt sig att zooma in på det som de lärt sig är viktigt. Warren Buffetts berömda ”too hard pile” är ju en klassiker på temat, högen där han direkt placerar kvartalsrapporterna (vilka han läser i pappersform då han valt att inte ha en dator på kontoret, vilket går helt i linje med den avskalade strategin) som han direkt anser för svårbegripliga. Han har missat väldigt många tåg på grund av detta tänket, tusentals procent inom tech och hälsovård till exempel, men blivit världens mest framgångsrika investerare ändå.

Ett par citat från Warrens vapendragare Charlie Munger på temat:
”Knowing what you don’t know is more useful than being brilliant.”
”One of the greatest ways to avoid trouble is to keep it simple.”
”Success means being very patient but aggressive when it’s time.”
”The big money is not in the buying and the selling, but in the waiting.”

Chuck Akre är en annan investerare som inte vill krångla till det. Han har medvetet kvar kontoret i ”en stad med ETT trafikljus” för att slippa allt brus en storstad för med sig. Hans (eller deras, på Akre Capital Management) investeringsstrategi består av tre punkter, ”The Three Legged Stool” – 1. Stark affärsmodell, 2. Duktigt management och 3. Bra kapitalallokering. Sedan lägger han givetvis många timmar av research inom varje ben, men han zoomar inte in på mer än detta. Och med ett smalare fokus och en fast strategi så kan man snabbt sålla ut bolagen man inte får ödsla tid på. Jämför det med någon som har noll krav på vad ett bolag bör uppvisa för attribut – universumet man gräver i blir ohanterligt stort.  PS. missa inte denna intervjun med Chuck.

Sjukt nog finns det också folk som specifikt jobbar med att hjälpa företag begränsa valmöjligheterna för deras konsumenter. Det driver försäljningen kraftigt om man kan isolera ut och behålla rätt produkter i utbudet och ta bort en större del. Vi människor klarar inte av att hantera för stora valmöjligheter och drar oss då ofta istället för att ta ett beslut överhuvudtaget. Barry Schwartz beskriver problematiken i sin bok ”The Paradox of Choice” för den som vill grotta ner sig i psykologin bakom. Men ni vet själva hur det är att scrolla igenom Netflix i jakten på att hitta just RÄTT film. För egen del kan det ibland ta nästan lika lång tid som att till slut se filmen.

”Trust me, too many options… I promise you, too many options will make a tyrant of us all. So get rid of the excess, the wasted time. Decrease your options. If you do this, you will have accidentally, almost innocently put in front of you what is important to you by process of elimination. Knowing who we are is hard. It’s hard. So give yourself a break. Eliminate who you are not, first, and you’re going to find yourself where you need to be.” säger Matthew McConaughey i sitt tal på University of Houston, som beskriver precis detta.

Hotellmagnaten Petter Stordalen kategoriserar och försöker numera leva sitt liv enligt principen ”8×3”, där dygnets timmar delas upp enligt följande: 1) åtta timmar sömn, 2) åtta timmar hälsa, relationer & träning och 3) åtta timmar jobb. Förr om åren kunde han vakna upp mitt i natten med näsblod på grund av stress, men han har med tiden upptäckt att han inte blir effektivare av att bara prioritera jobbet. Han menar att allt handlar om en balans, där sömn och vila är grundbulten. Lite oväntat från en av Nordens mest framgångsrika entreprenörer? Bra intervju med Petter här.

Men tillbaka till investeringar: det är givetvis så att man först måste ägna mycket tid åt att avgöra vilka områden man väljer att prioritera. Dessa kommer också ändras över tid i takt med att erfarenheten i marknaden växer sig större, men man måste ju börja någonstans. Jag tror alltså det finns mycket att vinna på genom att drastiskt reducera sin vy och sätta på skygglapparna. Självvalt tunnelseende? Olle Qvarnström (@Snaljapen) var inne på samma sak i en Twitter-tråd, han pratade då om att eventuellt sätta ett tak på hur många timmar han ska få lägga på research för ett enskilt bolag. Detta för att inte fastna i en confirmation bias-loop, som man säkert lätt gör efter för många timmars analys. ”Har jag inte förstått det efter åtta timmar kommer jag aldrig förstå det”.


SWOT – En simpel analysmetod (för allt möjligt) som snabbt målar upp en bild av t.ex ett bolag, där du kan utgå från uppskattningar kring affärsmodell, geografisk spridning, konkurrens, konjunkturell risk m.m för att snabbt avgöra om det är värt att kolla vidare på. Kanske ihop med ett par enkla nyckeltal? Denna metod kräver ju dock att du har en del grundkunskaper kring bolagen du kör genom SWOT:en för att inte behöva lägga för mycket tid, så den är inte alls perfekt. Men jag tror verkligen på att hitta ett personligt durkslag att använda för att snabbt nå närmre kärnan.


Här är Pat DorseysThe Moats Process”, som han tog fram på Morningstar där han relativt simpelt kan koka ner analysen till ”fortsätt gräva” eller ”lägg åt sidan”. Denna metod kräver ju också en del kunskap kring bolaget du skannar, men bara via steg 1 har du eliminerat en enorm chunk av din bevakningslista. Och som sagt, detta är ju det Dorsey letar efter – alla får välja sina egna områden att zooma in på. Personligen älskar jag dock Pats tänk kring moats och returns on capital.


KISS – Keep it simple stupid.
Såhär i tider av turbulens märks det extra tydligt hur bra disciplin man egentligen har, och hur noggrann man varit med regelverket innan. Hade du inga regler eller ens riktlinjer innan börsen föll 25%, då kanske det inte är helt ultimat att spika ett par nu direkt om du har paniktendenser eller är lite uppgiven. Och det absolut värsta du kan göra nu är att försöka haka på alla andras strategier. Någon har en hedge-modell där de skjuter in halva portföljen i guld när X korsar Y ovanifrån. Någon annan har legat kort sedan 2012 och börjar helt plötsligt framstå som ett geni i dina ögon. Ett par andra är nästan religiösa i sin buy & hold-strategi och nu inriktade på att belåna sig kraftigt. Själv är du i något gränsland där du hämtar inspiration varje dag och i portföljen steker en pyttipanna av allt du ser i flödet. Smakar det gott, eller är du mer splittrad än någonsin?

Sammanfattningsvis

*Försök inte analysera varje intressant bolag du stöter på, det går inte. Tro mig, jag har försökt under lång tid. Skala ner din analysprocess och skapa ett användbart durkslag, men dra inte ner på tiden du analyserar – de som trillar igenom är antagligen värda mer av din tid.

*Spendera mindre tid i dåliga nyhetskanaler – tänk på folks incitament.

*Använder du Twitter som en kanal för att hitta inspiration och information? sätt dig i så fall ner och skala bort de du följer som bidrar med noll – och även här, tänk på folks incitament.

*Använder du även Twitter som förströelse/social plattform? skaffa i så fall ett separat konto där du bara spökföljer informativa konton och avsätt tid för vardera. Du kan växla mellan konton smidigt i appen.

Uppdatering: innehav

Som jag under en längre tid skrivit på Twitter är mitt mål att banta ner antalet innehav i väskan. Under nyårsuppdateringen här på bloggen hade jag 30st varav ganska många var relativt små, och jag har under årets första månad skalat ned ytterligare. Det är inget dramatiskt som lett till att jag gjort mig av med ~10st, utan bara en prioriteringsfråga. Men det blir allt svårare att välja bort bolag nu, så jag har delvis använt rapporter (Enea, Lifco bl.a) som anledning att hugga på svaghet, även om jag gillar alla bolag som fanns i portföljen per 31 dec (och fler därtill…). Och är det någon som undrar hur jag motiverar att ha kvar bolag X framför bolag Y kan ni väl hojta i DM på Twitter.

Försöker behålla större kvalitetsbolag, mellanstora (gärna) lönsamma tillväxtbolag i kombination med lite mindre högpotential-bet (T.ex Genovis och Glycorex). Det stämmer ju inte exakt, men jag försöker att ha exponering i paritet med conviction så mycket det går. Den stora andelen kassa grundar sig i att nästan allt känns väldigt stretchat idag, i kombination med att jag nyligen flippat ut eller minskat innehav (Bl.a Garo då jag inte vill åka på ännu en kalldusch på rapport, aktien handlas väldigt dyrt just nu med tanke på hur svagt förra kvartalet kom in. Jag avvaktar helt enkelt mer data från rapporten och/eller bättre prislapp). Men överlag en väldigt högt värderad portfölj på traditionella multiplar , helt klart – men med en ljus framtid och stark underliggande tillväxt.

Bolaget som sticker ut mest är väl Instalco, som dessutom viktar tyngst (av förklarliga skäl dock, prislappen är väldigt attraktiv), men det tickar väldigt många boxar för mig och är i en snarlik bransch min egen. En bransch jag faktiskt förstår på riktigt, jämfört med medtech och avancerad cybersäkerhet som jag till hundra procent läst mig till. Har också noterat att många duktiga på Twitter, långt om länge, fått upp ögonen för bolaget nu. Analysen från Erik Penser Bank som nyligen satt börjat täcka + köpreka bolaget ger bra överblick för den som är intresserad.

Det enda nya innehavet på länge är CoStar Group, som känns extremt intressant trots den skyhöga prislappen. Se min Twitter-tråd om bolaget för mer info.



“With all of the data and analytical tools at our disposal, you would not expect this, but a substantial proportion of business and investment decisions are still based on the average. I see investors and analysts contending that a stock is cheap because it trades at a PE that is lower than the sector average or that a company has too much debt because its debt ratio is higher than the average for the market. The average is not only a poor central measure on which to focus in distributions that are not symmetric, but it strikes me as a waste to not use the rest of the data.”
― Aswath Damodaran

Portföljgenomgång

Jag tänkte köra en liten kort kommentar kring varje portföljbolag och hur jag ser på caset framåt. Tar generellt alltid längre positioner, men tycker jag mig se möjligheter 1-2 kvartal framåt så hugger jag ibland på detta. Och längre positioner innebär inte buy and forget, utan jag följer utvecklingen noga och är inte rädd för att byta ut bolag jag inte är nöjd med. Listan nedan blir efter portföljstorlek atm.

Det jag letar efter primärt är bolag som har något eller flera av följande attribut: a) En produkt som rider på underliggande trender, t.ex digitalisering, hälsovård, miljöfokus b) Stark tillväxt i form av t.ex user base, omsättning, kundanskaffning c) Stark lönsamhetstrend dvs ihållande eller gärna stigande RoIs/marginaler d) Moats eller mycket starka konkurrensfördelar; det kan vara en sticky produkt, duktigt management, ett starkt varumärke lokalt som globalt, skalfördelar i affärsmodellen jämfört konkurrenterna, patenterade produkter, eller en nätverkseffekt m.m.


Insplorion har jag följt sedan ~2016 någon gång under peaken (~40kr), och under tiden som bolaget utvecklats fantastiskt (samarbeten med stora namn som Littelfuse, ABB via SynerLeap, CEVT dvs Geely och Volvo och nu senast PowerCell), patent som gått igenom, en försäljning av sina instrument som faktiskt mer än dubblerats osv så har aktien gått åt rakt motsatt håll. Inte konstigt när bolaget tecknade ett death spiral-avtal som jag dumt nog sittfläskade mig igenom. Men det kapitlet är avslutat, man använde de kapitalet man behövde och lärde sig en läxa. I somras tog man in mer pengar, men via en företrädesemission. Jag tecknade fullt och sedan dess (samtidigt skrev jag blogginlägget om bolaget, på ‘botten’) har aktien gått nästan +170%. 2020 kan bli otroligt intressant om man får igång försäljningen för luftsensorn och eventuellt signar något licensavtal rörande batteri- eller vätgassensorn (just nu världens snabbaste). Det jag saknar är en rutinerad storägare med erfarenhet av teknikindustrin, som styr och ställer lite plus kan motverka ett eventuellt uppköpsbud. Största innehav idag tack vare utvecklingen på kort tid, men än är jag bekväm med storleken relativt resten.

Ett av portföljbolagen som gått allra bäst i år (av de jag ägt sedan innan nyår 2019) är Evolution Gaming, samtidigt som skepsisen kring bolaget ökat markant i ankdammen Fintwit. Jag tycker det är tröttsamt att ge sig in i EVO-debatten, eftersom den har två sidor som inte lyssnar på varandra. SJÄLVKLART har ett bolag i den här klassen, med enorma marginaler som dessutom växer varje kvartal, konkurrenter som jobbar dygnet runt för att ta en bit av kakan. Men varför ska man gå händelserna i förväg? Än finns inga tecken på avmattning, och jag tänker inte sälja innan något barkar åt fel håll. Har skalat lite på toppen dock, efter en sånär ostoppbar uppgång på ~50% senaste tiden, för att pytsa in i annat. NetEnt är inget hot överhuvudtaget än i min bok, vi får se 2020 om det ‘turnaroundcaset’ blir verklighet på EVOs bekostnad. I think not.

Instalco hittade jag relativt tidigt i bolagets börsresa, jag tror aktien stod i knappt ~60kr när jag fick upp ögonen för tillväxtresan som prisades till P/E 12-14. Det man får se upp med i dessa extremt tillväxtdrivna compounder-casen är att den organiska tillväxten hänger med och att man inte köper upp vad som helst för omsättningens skull. Men än är organiska i toppklass och bolagen man förvärvar verkar vara lokalt mycket starka, lagom stora, bolag som får sköta sig själva. Jag följer gärna med under 2020 också om man sköter sig lika bra då, även om bolaget i sig egentligen är lite utanför mina kriterier.

Match Group är ett av de casen jag är mest bullish på inför 2020, speciellt nu när IAC officiellt bestämt sig för att släppa bolaget (de äger idag +80%). Uppköp är inget man skall spekulera i kanske, men jag blir inte förvånad om Facebook lägger ett bud när IAC är ute, men det hänger väl lite på hur bra deras Facebook Dating levererar. Det har visat sig historiskt att det är svårt för FB att helt kopiera konkurrenter, och det är enklare att köpa upp dem. Men bud eller inte så rider bolaget på en av de starkaste digitala trenderna globalt, med den just nu största user basen. De har massor av mindre bets utöver Tinder och Match.com också såklart plus ett kassaflöde kraftigt nog att köpa fler startups. Ett av bolagen jag ökat mest i under senaste tiden. Bumble (Blackstone) och FB är väl största hoten.

Spotify är nog det mest kontroversiella bolaget i väskan, och jag förstår kritiken. Jag förstår att Apple, Amazon, Tencent och Alphabet har mer pengar än Spotify, och kan försöka blöda ut dem. Men faktum är att det kostar satan med lincenser, och jag vet inte om någon av jättarna tycker det är värt den risken så länge Spotify visar sig såhär motståndskraftig. Jag tror att de i första hand måste försöka vinna på tekniska grunder. Att ge ut musiken gratis tillräckligt länge att Spotify (35-40% market share globalt) självdör blir nog en tuff ekvation att försvara, hur mycket pengar man än har i kassan. De andra bolagen verkar inte ha alls samma vision heller, det är därför jag tror på Spotify framför konkurrenterna. Spotify vill ha en two-sided-marketplace och agera mötesplats för kreatörer och konsumenter, snarare än att bara erbjuda ett ljudbibliotek för folk att abonnera på. Independent-trenden hos skapare är stark, Frank Ocean, Chance The Rapper, Radiohead mfl släpper idag musik själva, så skivbolagens maktfaktor minskar mer och mer. Jag får nog sammanfatta detta längre någon gång, men tills dess får kvartalsrapporterna tala. 2020 blir väldigt spännande för Spotify, speciellt efter VD-ordet i Q3an där Daniel gav både Apple och Amazon en känga.

Enea är ett missförstått fd konsultbolag beroende av få storkunder, som numera är ett renodlat mjukvarubolag. Handlas fortfarande till låga multiplar trots att aktiekursen ~dubblerats i år. Teknikhöjden är svår att avgöra, men de rider mycket på 5G-utrullning, cybersäkerhet och digitaliseringen i allmänhet, och verkar duktiga på förvärv. EV/EBIT 14ttm känns fortfarande attraktivt i mina ögon, en ökning ligger nära till hands.

Lifco behöver väl inte förklaras. Kvalitetscompounder som levererat länge, och fortsätter göra det. Nackdelen just nu är att bolaget blivit väldigt dyrt (Allt annat av stabilare karaktär också förvisso), och jag vet inte hur jag ska göra. Vill inte öka just nu, är nog snarare inne på att skala ner tillfälligt… men samtidigt föder styrka mer styrka, så eventuellt glider jag bara med ett tag till. Fantastiskt fint bolag oavsett, som jag gärna äger många år till.

Fortinet är ett bolag som jag pratat om ganska länge, men som först på slutet har värderats upp på riktigt. Köpte på mig ganska mycket tidigare i år och har blivit mer och mer bullish för varje rapport under resans gång – men just nu är aktien ganska dyr. Detta kan dock ändra sig snabbt då marginalresan i Fortinet är i full blom. Stort och välkänt bolag som varit med i över 20 år, med enorm underliggande tillväxt att lapa i sig.

Garo har också varit ganska baissat senaste tiden, och det med all rätt. Aktien har blivit väldigt dyr i och med ESG-trender och rebrandingen mot ett emobility-case plus att senaste rapporten faktiskt var ganska svag. Jag ökar inte på dessa nivåerna nu, utan vill se att emobility växlar upp igen i nästa rapport, annars ser jag det nog lite som att bolaget stött på någon typ av flaskhals eller att konkurrenter börjat komma ikapp. Jag tycker/tror dock att de har ett väldigt attraktivt erbjudande (främst i Norden) fortfarande, och resterande affärsben lär även dem behövas i omställningen mot grön energi och elektrifiering. Småländsk kvalitet! Utrullningen i UK kan eventuellt bli riktigt bra också.

24SevenOffice är också ganska missförstått tycker jag, trots extremt föredömligt rapporterande och utbildande kring SaaS-modellen (aka hängmattan).. Och det indikativa budet på 19,90kr som handelsstoppade aktien gjorde mig bara ännu mer bullish. Alltså när ledningen direkt i PM uttryckte ett missnöje med budnivån. Och med 57% av NEJ-rösterna hos VD och ordförande (bia R-Venture) så är det inte konstigt att budet drogs tillbaka samma dag. Det spekulerades i att budet skulle vara fejk, men det tycker jag är tramsigt. Spotlight sade sig fått veta vem budgivaren var och att de efter detta släppte på handeln igen. Att aktien handlas under budnivån (tillika miljarden i market cap) är också lite anmärkningsvärt, och jag har svårt att se den under 20kr om nästa rapport kommer in fint. Staale sade att bolaget kommer börja gå b/e i Sverige under 2020, vilket antagligen kommer gynna aktien då folk varit rädda för emission och dyl. Mycket intressant 2020.

NIBE befinner sig i ungefär samma situation som Lifco gällande värderingen och synen på bolaget. Uthållig kvalitetstillväxt som jag gärna äger länge, men blivit lite skrämd av uppvärderingen i år och vet inte hur jag skall agera framåt.

ChemoMetec är nog ett av de mer komplicerade casen jag äger, produktmässigt, men hittills har affären varit extremt lönsam. Och väljer man att tro på vad bolaget kommunicerar så är efterfrågan och marknadspositionen minst sagt starki många år framöver. Ett av Nordens häftigaste hälsovårdsbolag tycker jag, och vågar man drömma lite så skulle börsvärdet lätt kunna vara 10mdDKK om ett par år om allt löper på. Men alltid viktigt att dra öronen till sig i dessa casen, där man som utomstående är helt lost på konkurrensfördelar och teknikrisker. Verkligen dyrt idag, men CHEMM kommer inte bli billigt på många, många år om allt rullar på.

Alphabet behöver jag nog inte kommentera nämnvärt, denna korgen av sprängstoff känns svår att leva utan som investerare. Ordentlig konglomeratrabatt och antitrust-tryck på aktiekursen, och en uppstyckning lär nog ske vad det lider. Portföljen med startups är en bra krydda ovanpå alla lönsamma ben också. Tråkig att äga kanske med tanke på storleken och skepsisen, men ser det lite som ett safe bet i väskan.

CyberArk Software är ett mindre, mycket mer nischat, bet på cybersecurity-trenden. Ser definitivt dyrt ut på multiplar idag, och har haft det lite kämpigt kursmässigt sedan i juli. Men fundamentalt har bolaget levererat riktigt fin kvalitetstillväxt länge, med 120musd i fritt kassaflöde senaste tolv månaderna. P/S 10 eller EV/EBIT 56 idag, men denna typen av bolag ska inte vara billiga. Ökade senast sub $100 i oktober.

Medistim var jag lite sen på tyvärr, men med ett market cap på 3.5mdNOK och en monopolliknande ställning (som det ser ut nu, så vitt jag vet) är bolaget väldigt litet fortfarande. Kollar man på marginaltrenden i bolaget, ihop med tillväxten och TAM, så känns EV/EBIT 35 knappast magstarkt. Kommer nog öka inom kort här, och ser mycket fram emot 2020. Men jag är medveten om att min produktkännedom är nära på noll här.

Cellink är lite tidigare i sin utveckling, men ser ut att bli ett väldigt intressant case framåt. Växer mycket kraftigt (+130-140% 2019) och kommer inte ha lönsamhet i fokus, men det känns som en resa att haka på ‘tidigt’ ändå. Lite mindre market cap än Medistim, men värderas till nästan 20x sales (MEDI ~9) – så det prisas in kraftig tillväxt framåt, minst sagt. Hade lite tur med tajmingen här, började köpa på 280kr och kort efteråt kom Carnegie med en köprek med RK 340kr, där handlas den idag. Att VD äger nästan 40% av rösterna är trevligt också. Hög risk, hög reward – 2020 kan bli ett fantastiskt år, eller ett skitår, men jag tycker det känns intressant.

Minsta caset inom cybersecurity är relativt nynoterade Ping Identity, som också är ganska nischade (eID bl.a). De har funnits i ~20 år och har en stabil kundbas med återkommande intäkter (ARR+23% Q3). Värderades nyligen något under peers men har stigit en del på kort tid, nu P/S ~10 men växer trots allt 45-50% YoY i år. Under 2mdUSD i market cap också, så de växer från relativt låga nivåer. Blir intressant att följa, och är glad att de inte noterades på monster-multipel som Crowdstrike (+50x sales ett tag).

Shopify kan jag omöjligt försvara värderingsmässigt just nu, men det bolaget håller på att göra med ehandel är fantastiskt häftigt. Lite på samma tema som mycket annat inom digitalisering så står Shopify för revolutionen emot stora dominerande handelsplattformar (Amazon, AliExpress, Yandex mfl) och deras makt i värdekedjan. Storyn i Shopify är ju att varje merchant (bolag, privatperson, organisation) ska under egen regi, smärtfritt för både konsument och säljare, kunna ha en egen försäljningskanal. Detta kommer såklart vara outhärdligt i många branscher, då vissa varor fungerar bra att köpa ihop med andras varor på t.ex Amazon osv. Det kommer alltid behövas digitala gallerior där man kan shoppa allt på samma plats, men det finns miljontals varor som lika gärna kunde sålts ‘självständigt’ via en Shopify-plattform. Funderar mycket över om det verkligen är värt att äga Shopify här uppe, men samtidigt ser jag ett betydligt mycket större bolag längre fram om allt går vägen… Går in i 2020 med skräckblandad förtjusning, med aktien på ATH.

Ferroamp har potential att vara ett av de mest intressanta svenska småbolagen de kommande åren. Bolaget växer tredubbelt idag och har ett market cap på ~500mkr, med produkter som faktiskt sticker ut lite, på en marknad som väntas växa otroligt fort (speciellt privatmarknaden, mest competitive enligt Garo). Bolaget börjar synas mer och mer i verkligheten (ofta ihop med batteripack-bolaget Nilar som väntas gå till börsen 2020), och är absolut inget förhoppningsbolag vilket många tror. Inte omöjligt alls att Ferroamp gör en Plejd-liknande resa de kommande åren, men man skall ta i beaktande att det är en väldigt tuff marknad med prispress och hög konkurrens. Dubblingspotential även 2020, med brasklappen teknik-, flaskhals- & konkurrensrisk.

SolarEdge har en mycket stark position på marknaden för inverters (i princip oligopol tillsammans med Enphase vad jag förstår) till solpaneler. Detta i kombination med att man gör lite intressanta förvärv mot energilagring/batterier under lönsamma former gör att jag tycker bolaget är en nobrainer, om man är ute efter denna typen av exponering. EV/EBIT 25ttm känns ganska försiktigt tbh, 2020 kan bli intressant.

Veeva Systems är kanske världens mest imponerande mjukvarubolag någonsin, ett praktexempel på hur skalbart det kan vara att låsa in kunder på en sticky plattform och sedan addera tilläggstjänster och på så vis öka ARPU. Och ja, tack vare detta är bolaget snuskigt dyrt, därav ganska långt ner på min exponeringsstege. P/S 20 för ett bolag som växer topline ~25% är såklart magstarkt, men jag tror inte man ska underskatta deras ställning + innovationsförmåga. EV/EBIT 67ttm med en marginalhistorik få kan visa upp..för dyrt? Kanske. Än är jag dippköpare iaf.

Moncler är ett stort italienskt luxury brand som ännu står på egna ben, med otroligt fin historik. Handlas ganska dyrt på multiplar, men hade nyss ett budrykte från franska Kering som cirkulerade, vilket inte känns osannolikt givet trenden i sektorn (t.ex Tiffany-affären för LVMH). Äger dock inte som någon budspek.

Generic Sweden är lite som Enea, en konsult som renodlat sig och blivit mjukvarubolag. De har lite tjänster liknande Sinch (sms), men också larmsystem och lite annat. Ser väldigt billigt ut på 2020E trots uppgången i år, och kan säkert dubbla sig nästa år givet lönsamhetsförbättringar och fortsatt tillväxt.

Mastercard är obviously ett spel på fortsatt oligopolställning inom betalningar, ökat flöde av pengar via deras ekosystem och för att ha en lite stabilare pjäs i väskan. Absolut inte billigt, men med deras marknadsposition är det svårt att argumentera för en låg prislapp.

Kanske världens häftigaste bolag, Intuitive Surgical, känns nästan given i en portfölj som vill ha exponering mot medtech i allmänhet men robotics/digitalisering av vården i synnerhet. Ruskigt dyrt såklart, men fundamentalt känns bolaget nästan ostoppbart. Känns som jag missat tåget i SUS (efter att jag sålde bort mig för tidigt) och skippade Mentice vid IPO, men får nog ta upp bevakning på dem igen. Mentice har ju trots allt kommit ner en bit, men SUS känns överlägset som bästa caset atm. Intuitive är iaf ett bolag jag sätter ganska högt upp när jag funderar över kvalitetsbolag.

Genovis har varit en otrolig performer i år, och värderas minst sagt i överkant (P/S 25-30), men möjligheterna att växa är näst intill enorma och man är nu lönsamma. Hade tur och kom in ganska tidigt första gången (12kr) även om det kändes som att jag var absolut sist på bollen, och har byggt positionen därifrån. Är riktigt bullish long term, men samtidigt beredd på att närtiden kan bli skakig om marknaden ogillar en rapport. Kommer dock handla på svaghet här så länge caset känns intakt. Sjukt intressant, men också lika svårbedömda produkter. Ca 1.5mdSEK market cap idag, uppköpskandidat på gott och ont.

Align Technology är marknadsledare inom clear aligners och säljer för 2.3mdUSD på en 12m-basis till hela världen. Aktien har alltid varit högt värderad och har rört sig väldigt kraftigt under året. Har haft turen att plocka fler aktier runt botten i somras, och följt med på resan $170 -> $280, och nu känns sentimentet lite annorlunda. Samma sak här, stort dominerande bolag i en nisch, kostar P/S 9-10 och EV/EBIT 40, men de växer på fint och levererar över en halv miljard dollar i fritt kassaflöde senaste 12mån. Comeback på riktigt 2020?

Lilla finska LeadDesk har jag plockat några aktier i, de har nu större omsättning utanför Finland och växer ~20% totalt under lönsamhet. Handlas ganska mycket under peers på EV/S 4 (24SevenOffice ~7), och jag tror det finns en expansion bara på multiplar. Nackdelen med caset är halvårsrapporter och helt finsk IR, så det är av förklarliga skäl underanalyserade. Vill gärna se mer än 20% tillväxt i H2-rapporten, annars är jag nog inte vidare intresserad längre. 2020 kan bli bra, rapport i februari.

Ett mindre innehav som har potential att växa kraftigt framöver är Glycorex. Med ökat momentum för gamla produkten (ABO) och lansering, enligt VD, av nya produkten (ABP) redan i Q1 2020 så kan nästa år bli mycket händelserikt. Det pratas om 10x försäljningspotential i EU för ABP, och då har man ändå börjat få ganska bra snurr på ABO nu. 6-7mkr i fritt kassaflöde senaste 12mån, marginalexpansion och lansering av ABP banar väg för ett intressant 2020. BV ~700mSEK och EV/S 20, så det finns en del inprisat redan.

Minsta bolaget i väskan just nu är Elastic, som jag tycker känns väldigt spännande efter ett trögt år för aktien. Man växer mycket snabbt (60-70%) och har i princip hela världens techbolag som kunder, men problemet för mig är att jag inte vet riktigt hur affärsmodellen skall se ut framåt. I grund och botten har man en ruskigt bra gratis open source-produkt, och jag har svårt att avgöra om man är tillräckligt sticky för att börja ta betalt för allt eller måste förlita sig på tillägstjänster. Troligtvis ett bolag som hade mått bättre under Alphabets vingar just nu. Oavsett känns en turnaround kursmässigt inte omöjligt härifrån, även om P/S 15 såklart skaver lite.

Nyligen börsnoterade Pinterest

Appen som inte vill låsa in sina användare online, utan få dem att inspireras till att göra saker utanför internet – i verkligheten. Ben Silbermann, VD & grundare summerade bolaget som en ”catalogue of ideas” för att inspirera användarna att ”go out and do that thing”, snarare än en social mediaplattform. Jag trodde själv att Pinterest var en flopp, ända fram tills man kommunicerade att notera bolaget. Man började prata IPO i februari i år, men appen lanserades för snart tio år sedan (mars 2010).

50 miljoner användare efter tre år

Man körde från början en invite-only-variant, precis som Spotify gjorde, för att bygga upp en typ av hype/låtsas-exklusivitet. Detta konceptet släppte man 2012, i samband med att man också släppte Android-varianten. Och efter detta började tillväxten på riktigt, i februari 2013 hade man ~49 miljoner användare, för att dryga halvåret senare ha omkring 70. 2016 var detta mer än dubblat, användarbasen låg omkring 150 miljoner. Faktum är att man sett ungefär samma tillväxtkurva som Instagram de senaste åren, även om Insta har betydligt mycket fler användare (~1 miljard, eller 3x vad Pinterest rapporterade i sin Q2:a) och en mycket socialare plattform.

Men..vad gör man på appen då?

Man ‘pinnar’ bilder man gillar, på ALLT möjligt. Påminner en del om Tumblr, men uppenbarligen har Pinterest andra fördelar då sistnämnda är totalt död idag (köptes av Yahoo 2013 för 1.1 miljard dollar, sägs ha sålts vidare 2019 för ~3 miljoner dollar. En riktigt kass affär.). Väldigt vanligt att hämta inspiration här vid renoveringar av t.ex kök, badrum, hela hus eller trädgårdar. Men också all typ av mode, inredning, mat, whatever. Det som dock är väldigt lustigt är att det är nästan uteslutande kvinnor som använder appen (~85%). Man kan jämföra användningsområdet som appen fyller, med vad man kallar för scrapbooking. Alltså där man river ut typ en snygg soffa ur IKEA-katalogen, en matta ur JYSK-bladet och en ljusstake ur ÖoB-bladet, och klistrar i en bok för att påminna sig själv om att köpa dessa, eller bara som inspiration.

Går detta att tjäna pengar på då?

Ja, självklart. På samma sätt som Instagram börjat sälja direkt i appen (Väl? Åtminstone länka direkt till plaggen/produkten från bilderna) kör Pinterest en liknande modell. Man säger att 97% av sökningarna är inte på ett specifikt märke, utan man VET alltså inte exakt vad man söker när man letar runt här. Därför kan Pinterest lära känna sina användare, veta vad de gillar och är beredda att lägga pengar på – och på så sätt föra dessa i pengarnas riktning (alltså där reklamintäkterna kommer in). Jämför man med en annan handelsplattform som Amazon, har de inte alls samma blanka papper till användare. Utan där är ofta sökningarna mer specifika, kunden vet redan vad de vill ha, i majoriteten av fallen.

Och det är inte bara en handelsplattform, utan på samma sätt som man länkar till sidor där man kan köpa saker, så kan man skicka folk vidare till andra hemsidor. Alltså hela plattformen blir en typ av reklambildsapp för att driva trafik vidare, om man är vidare intresserad av det man ser. T.ex om man ser en maträtt som en influencer (kanske Pinfluencer?) lagt ut, kan man skickas vidare till en hemsida för receptet, osv. Betalda samarbeten kort och gott. Ganska ballt att man kan ta bild på vad som helst i verkligheten och sedan få fram liknande föremål i appen också. Vet inte hur bra denna featuren är, men verkar häftigt om det fungerar – se bild.


Kraftig tillväxt för topline under lång tid & en rejäl post IPO-kostnad.

Kom ihåg att omsättningen inte ökar på grund av antalet användare per se då appen i sig är gratis, utan via ökad ad spend/trafik/betalningar. Och nyttan med ads/trafik växer ju självklart med användarbasen, således kan man också ta mer betalt. Average revenue per user (ARPU nedan) växte alltså med hela 29% y/y om än från låga nivåer. Och som ni ser är ca en tredjedel av Monthly active users (MAU) domestic users.


Aktien

Bolaget var tänkt att värderas till ~10 miljarder vid IPO om 19 dollar, men som ni ser öppnade man ~25% högre och har sedan teckningskursen snart dubblat sig. Så idag har man ett market cap på ~19 miljarder dollar. Jag gjorde en liten snurra med ett par social media platforms, inkl två kinesiska. Det är en häftig Sales-multipel på Pinterest, absolut. Kanske beroende på den heta IPO-marknaden som råder i USA, eller också för att marknaden ser hög potential i det (relativt) låga EV:t. Att jämföra med kinesiska bolag blir svårt då de är väldigt nedtryckta. Men kolla på t.ex Twitter eller Snap (då sistnämnda är ett case jag helt missbedömt potentialen i). Facebooks EV fick ingen data bar då det förstörde visualiseringen med sina 480 miljarder (trots den relativt låga sales-multipeln), det skvallrar lite om uppvärderingspotentialen.

Egna tankar

Jag äger inte Pinterest för närvarande, men har definitivt missbedömt potentialen i det och Snapchat. Och jag tror man borde hålla koll på båda dessa (och självklart Match Group som är min absoluta favorit, där jag äger aktier) framöver. Även om man inte vänder till vinst i närtid så kommer intresset för aktien att öka i takt med användarbasen, så är det. Jag kan rekommendera er att lyssna på Ben Silbermann prata om bolaget, och höra hans visioner. Han verkar vara väldigt driven och visionär. Slänger in en längre intervju och en pod som går igenom storyn bakom bolaget från start fram till idag (utan medverkande från bolaget).

Antal ägare på Avanza: 154

Verisec – IDaaS

Ett intressant bolag jag nyligen stött på under grävandet i smålistorna är Verisec, som är verksamma inom två områden digitala identiteter och informationssäkerhet.
Bolaget startade 2002 i Stockholm, och får redan efter ett år Swedbank som första kund. Idag har man nästan samtliga storbanker som kunder. Vad levererar man för produkt till bankerna då? Tro det eller ej, men den mer analoga bankdosan. Här har man nära inpå 100% marknadsdominans i Sverige. 2005 hade man levererat en miljon, och fyra år senare fem miljoner dosor (en efterfrågan som faktiskt fortfarande växt, även under 2018). Sedan 2006 började man skissa på sina egna mjukvarutjänster, och 2008 expanderade man utomlands (UK först och främst). 2015 fortsätter man expandera till Mexico City, Dubai och Frankfurt.

Informationssäkerhet

Det fokusområde man kallar informationssäkerhet handlar om skydd av känslig data och betalningstransaktioner med olika former av kryptering Man erbjuder här tredjepartslösningar (ihop med konsult/supporttjänster) från ett annat bolag som heter Thales e-Security. Kunderna finns främst inom banksfären och betalindustrin där det finns regulatoriska krav att kryptera information kopplad till olika former av betalningar. Men i takt med att allt fler verksamheter digitaliseras och allt mer information måste skyddas växer även efterfrågan här på ett bredare plan. Denna verksamheten växer snabbast i Mellanöstern, där man under 2018 trefaldigade sin kundbas inom bank & finans. Vilket bidrog till att intäktssidan för ‘övriga världen’ nästan dubblades, men mer om geografisk spridning längre ner.

Licensmjukvara

Man erbjuder en variant av Freja (Storsatsningen, kommer in på den lite längre ner) som inte levereras som en molntjänst, utan som en klassisk licensaffär med pengar up front och löpande support/konsultintäkter. Freja ID är en ID-server som kunden installerar och hanterar i sina egna system, och det ligger också på kunden att ansvara för att dess användare får en digital identitet utfärdad. Detta kan de göra med en mobilapp, som exempelvis Freja Mobile, en traditionell inloggningsdosa eller annan enhet som kunden väljer. Freja ID har en betydande marknadsandel bland brittiska kommuner (vilket man nog har att tacka den tidiga expansionen 2008 för). Även om det finns en stor marknadspotential i molnlösningar som Freja eID kommer det även framöver finnas efterfrågan på den typ av lösningar. I många länder måste banker, av regulatoriska skäl, ha en ID-lösning i sina egna system som driftas inom landets gränser. Den största kunden för Freja ID är Banco Bilbao Vizcaya Argentaria, S.A (BBVA).

IDaaS (Freja eID)

Den enda anledningen till att Verisec går med förlust (de andra benen i verksamheten är faktiskt lönsamma, enligt årsredovisningen 2018), är den stora satsningen på Identity as a Service-lösningen Freja eID. Sedan 2016 har man kastat pengar på detta projektet, med två nyemissioner som följd (eller tre, om man räknar med noteringen). Men, här ligger egentligen den stora potentialen för bolaget att växa sig enormt stort. Produkten i sig fungerar ungefär som konkurrenten BankID, fast är mycket mer än ett verifieringsverktyg. Tänk på det istället mer som ett digitalt leg eller ett pass, och inte bara ett bevis på att du är du via en kod som BankID. Eller se videon nedan;

Själv har jag länge stört mig på att man fortfarande, år 2019, behöver bära runt på ett fysiskt körkort, legitimation eller pass – när allt annat går att göra digitalt. Och då är vi ändå extremt långt fram i digitaliseringen i Sverige.

”Företagets övergripande målsättning är att skapa en bred tjänst kring e-legitimering med täckning i Sverige såväl som internationellt. För närvarande är Verisec väl positionerat att ta betydande marknadsandelar på denna framväxande marknad. Förutsättningarna att lyckas bedöms som mycket goda då marknaden i Sverige präglas av en monopolliknande situation med stora möjligheter för en utmanare. I de flesta länder utanför Sverige är marknaden för e-legitimering bara i sin linda. Genom att bygga en plattform som kopplar ihop ett stort antal slutanvändare med ett stort antal tjänster med e-legitimationen i centrum skapas stora värden för de anslutna parterna, och därmed regelbundna intäkter. För varje slutanvändare som knyts till plattformen ökar värdet för tjänsteleverantörerna och vice versa. Detta möjliggör en skalbar affärsmodell där marginalkostnaden – i och med den digitala distributionen – är låg. ”

Ökat behov av eID

Den verkliga konkurrenten till IDaaS-lösningar är idag faktiskt användarnamn och lösenord, vilket man börjar inse är ohållbart för många aktörer att fortsätta med. Och med EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 kommer det nu bli förbjudet för många tjänster att bygga sin säkerhet på fasta lösenord. GDPR har redan satt bollen i rullning och i takt med att företag och myndigheter blir hackade via en av de enklaste ingångarna, dvs lösenorden, börja de så smått inse att tiden har kommit för e-legitimationer. Men den stora drivkraften är och kommer vara användarna. Ju fler tjänster som görs tillgängliga med en smidig e-legitimation, desto svårare kommer det bli för de aktörer som tvingar sina användare att komma ihåg lösenord.
”Branscher där smidighet och låga trösklar är avgörande har insett detta. Försök hitta en spelsajt som bygger sin kundrelation på lösenord så får du en indikation om vart utvecklingen är på väg.”

”De utmaningar som svenska företag har avseende identifiering, som idag löses med e-legitimation, finns även utomlands. I Storbritannien införs exempelvis hårdare reglering under 2019 för spelbolag med krav på striktare identifiering och ålderskontroll av spelarna. De engelska spelbolagen är därmed utlämnade till kostsamma processer för att lösa denna KYC-utmaning. I ett sådant scenario kan Freja eID nå marknaden på ett helt annat sätt än i Sverige, exempelvis om ett spelbolag pekar sina användare till att identifiera sig med Freja eID för att få tillgång till speltjänsten.”

Höjdpunkter under 2018

En ganska lång lista, men jag tycker samtliga punkter är ganska anmärkningsvärda faktiskt. Tyder verkligen på att Freja börjar hitta sin plats på den svenska marknaden, och nu då kanske även ännu mer inom EU (punkt 2). Fördelen med alla samarbeten är att man kan marknadsföra sina tjänster i andra länder, mer eller mindre kostnadsfritt, via etablerade partners. Och således kanske inte behöver plöja ner enorma summor pengar på marknader med sämre konkurrens. Sveriges konkurrens är nämligen helt unik i världen. I årsrapporten skrev man att bolaget, via sina partners, är ‘kopplade’ till ~27 miljoner användare.

  • Statliga E-legitimationsnämnden (DIGG) godkände Freja eID+, som enda svenska bolag, för kvalitetsmärket Svensk e-legitimation.
  • Man lämnar in ansökan om att svenska staten skall anmäla Freja eID+ som Sveriges officiella e-legitimation inom eIDAS. (En EU-förordning som innebär att det från och med den 29 september 2018 är obligatoriskt för offentliga myndigheter inom hela EU att tillåta inloggning även med utländska e-legitimationer.)
  • Tieto Sweden lanserade Tieto Public Document Signing, en fristående underskriftstjänst som är integrerad med Freja eID. Med lösningen kan företag, myndigheter och organisationer göra lagligt bindande digitala underskrifter och därmed göra stora effektiviseringar.
  • Svensk e-identitet AB anslöt sina tjänster till Freja eID. Svensk e-identitet är specialiserade på lösningar för inloggning/autentisering och signering till alla former av webbplatser, organisationer och applikationsleverantörer.
  • Samarbete med Consid – ett av Sveriges snabbast växande bolag som erbjuder konsulttjänster inom IT, management och digital marknadsföring.
  • Avtal för Freja eID, med den ledande leverantören av API-driven identitetshantering Curity, som i sin tur delar (integrering/återförsäljare/hårdvarusamarbete) sin Curity Identity Server med bolag som Oracle, Fujitsu, Atea, Encap Security, Yubico mfl.
  • Avtal med CGI Sverige – den femte största oberoende leverantören av tjänster inom IT och affärsprocesser i världen. Avtalet skapar förutsättningar för att Freja eID+ ska kunna användas hos de kunder och Service Providers som är anslutna till CGIs IdP-tjänst.
  • Spelföretaget ATG slöt ett avtal som innebär att Freja eID kommer att läggas till som en av identifieringsmetoderna vid onlinespel. (Som nämnt ovan, spelbolag)
  • Technology Nexus Secured Business Solutions ska integrera Freja eID i sin produkt HAG. Nexus har en mycket stark ställning genom sin autentiseringsplattform för verksamhetssystem som riktar sig till företag, myndigheter och kommuner och deras anställda, kunder och invånare. (Nexus har globala integrationspartners/återförsäljare som tyska Workz Technology, norska Schneider Electric, ryska Power Security LLC, indiska RAKSHA Technologies, brittiska nCipher Security, franska Axians CyberSecurity, afrikanska Copy Cat Group, amerikanska DirectRM Inc mfl)
  • Ett gratis ID-Skydd lanserades till Freja eID+ med syfte att skydda fler svenskar mot bedrägerier. Med det nya ID-skyddet varnas användaren när en obehörig person försöker ändra folkbokföringsadress eller lägger till en extra adress till en individ.
  • Tecknade ett avtal som innebär att personal på en av landets största apotekskedjor kommer att använda Freja eID som etjänstelegitimation. Freja utgör en viktig komponent för arbetsgivare som måste uppfylla kraven i SAMBI:s (Samverkan för behörighet och identitet inom hälsa, vård och omsorg) tillitsramverk.
  • Global Identity Integrator, en ID-integratör som är en del av DevCode BPM AB, slöt ett avtal som öppnar dörren för Freja eID som identifikation för onlinetjänster över hela världen.
  • Avtal med Resurs Bank & Vitec Software-dotterbolaget Boplats Sverige, för integrering av Freja eID till sina tjänster.

Tillväxten har börjat ta fart efter några års stampande, under utveckling och kostnadstagande. Förlusten per aktie halverades nästan, och gick från -2,04 till -1,24.

Några höjdpunkter ur Q1-rapporten

  • Spelinspektionen anslöt Freja eID till sin nationella tjänst Spelpaus.se. På webbplatsen kan spelare med hjälp av sin e-legitimation välja att stänga av sig från spel om pengar samt från att ta emot marknadsföring från spelbolag.
  • Avtal med IBM om att utöka licenserna för den internationella storbanken Banco Bilbao Vizcaya Argentaria, S.A:s (BBVA) användning av ID-systemet Freja ID i Latinamerika och USA. Det treåriga licensavtalet gör det möjligt att utöka antalet användare i systemet till 40 miljoner i de aktuella länderna.

Hur länge räcker kassan då?

Ägarbild

Bolaget har en, i mina ögon, väldigt stark ägarbild. Ledande befattningshavare hade vid årsskiftet ett sammanlagt direkt eller indirekt innehav om 2 852 614 aktier (59,6%)Skin in the game. Och näst på tur står bl.a Swedbank Robur Ny Teknik, Handelsbanken Fonder och investmentbolaget Svolder.

Sammanfattningsvis

Jag tycker bolaget är i ett väldigt spännande skede, med enorm underliggande tillväxt i takt med den globala digitaliseringen PLUS ökade krav på säkerhet – såväl regulatoriskt som av slutkonsument. Och kvaliteten på produkterna får nog anses väldigt hög (åtminstone i Sverige, som ligger i absolut framkant), så även kunskapen inom bolaget (som ändå varit verksamt i snart 20 år.) Och tack vare finansieringen via Erik Penser nu i veckan så är kassan inte ett problem på ett tag, men det är tyvärr (som vanligt) där skon klämmer trots allt. Men skalar man in sig i bolaget över tid, som sig bör, behöver man kanske inte sky det som pesten bara för att sista raden lyser rött. Och på dagens nivåer med ett börsvärde på ynka 400MSEK (5x Sales) ser jag absolut en stor uppsida inom ett par år om allt faller väl ut. Men risken får väl ändå anses relativ hög pga kostnadsmassan man fortfarande bär på. Så köp på egen risk.
Disclaimer: jag äger en startposition i dagsläget.

Aktien

Aktien noterades på 45kr i december 2014 och hade sedan en raketresa på ~300%, för att under mitten av 2017 börja falla tillbaka. Idag handlas man 60% över IPO.
Antal ägare på Avanza idag: 534st.

Nanotech från Chalmers – Insplorion

Göteborgsbaserade nanotechbolaget Insplorion har idag sin sensor i tester och/eller applikationer för mätning av bl.a batterier, luftkvalitet och i forskningsinstrument. Men mer om varje ben längre ner, tänkte börja snabbt med att berätta lite om forskningshistoriken som ligger bakom den patenterade tekniken Nanoplasmonic Sensing (eller NPS).

Kort historik om bolaget & grundare

Tekniken är framtagen redan tidigt 2000-tal, och blev efter några års forskning en del av Chalmers-inkubatorn, för finansiering av forskningsprojekt, Encubator AB.
Sedan 2010 grundande man det som idag är Insplorion AB, med sin första finansieringsrunda inför noteringen 2015 på AktieTorget (idag Spotlight Stock Market).

Huvudgrundarna Bengt Kasemo och Christoph Langhammer är inga duvungar precis, utan båda har namn med ganska hög kredibilitet. Även Elin Langhammer är medgrundare, och är kvar som CTO i bolaget idag.

Bengt, till att börja med, är professor emeritus i tillämpad fysik vid Chalmers. Bengt har publicerat omkring 500 vetenskapliga artiklar och hans forskning har resulterat i 17 patentansökningar. Han har ett mycket brett kontaktnät både inom det vetenskapliga området och inom industrin. Hans nätverk har resulterat i många tidiga industriella kontakter för Insplorions sensorsystem. Bengt är den tredje största aktieägaren i Insplorion och har idag en typ av konsultrelation med bolaget.

Christoph har för närvarande en deltidstjänst som forskningschef på Insplorion. Han har många publikationer i ansedda tidskrifter inklusive Science och Nature Materials. Hans arbete har resulterat i 6 patentansökningar varav 3 hålls inom Insplorion. Han är idag sjätte största ägare i bolaget.

QSense och uppköpet av Biolin Scientific.

Vad som också är intressant är att Bengt var med och grundade QSense, som har en liknande teknik om än dock mer forskningsriktad, som blev uppköpt. Köparna av QSense, Biolin Scientific, blev sedermera uppköpta själva av Ratos. VD för Insplorion, Patrik Dahlqvist, var också involverad i QSense 1997-2007 (via dotterbolag i USA). Efter detta, och innan Insplorion, var Patrik VD för Medfield Diagnostics som sysslade med strokediagnostik. Där tog han bolaget från forskningsstadie till kommersiell produkt.


I. Forskningsinstrument

Första och äldsta benet i verksamheten är deras egentillverkade forskningsinstrument, som man idag faktiskt har distributionspartners för i nästan hela världen (Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Kina, Japan, Sydkorea, Australien, Nya Zeeland, Portugal, Polen). Tekniken är precis samma, fast man paketerar sensorn i ett instrument med tillhörande mjukvara för att användas i labbmiljö.

Men dessa forskningsinstrument har inte varit någon direkt blockbuster, även om intäkterna växt år för år. Faktum är att försäljningen av dessa instrumenten sexdubblat sig sedan 2014, men då från väldigt låga nivåer. ~900KSEK till 5.5MSEK idag. Så visst finns det potential även här, men nästa ben är betydligt mer intressant.


II. Batterisensorn

Hela batterisensorprojektet började faktiskt med att Volvo kontaktade bolaget med frågor kring just batterioptimering. Och för att göra det enkelt så kan man säga att idag kan man bara mäta ~75% av batteriet då man gör det från utsidan, och av dessa 75% så kan man inte nyttja den sista biten, av säkerhetsskäl. Alltså när batteriet indikerar att det snart är slut, så finns där approximativt 25% kvar, men dessa går inte att nyttja då man inte kan mäta och styra batteriet från utsidan. Insplorions teknik däremot är robust och kan placeras inuti batterikemin och i realtid lämna mycket bättre data.

Mätning av batteristatus inuti Litium-jonceller med hjälp av vår batterisensor resulterar i upp till 50% ökning i tillgänglig energi och upp till 23% ökad laddningshastighet. Detta resulterar i upp till 38% lägre kostnader på packnivå.

Man har varit ganska försiktiga till en början med att ge siffror kring HUR bra sensorn faktiskt fungerat, men nu har man provat såpass mycket att man ger riktmärket 50% bättre utnyttjande av energi. Det skulle ju i teorin innebära att en elbil med räckvidd 500KM kan nå 750KM med utökade mätningar och styranpassningar inuti batteriet. Men det är såklart inte så lätt, men det skvallrar om potentialen i tekniken.
Och såvitt jag lyckats hitta så är man ganska ensamma om att mäta inuti battericellen.

Ganska mycket kapital från statliga innovationsorganen Vinnova och RISE för utveckling av batterisensorn.

Vinnova beviljade bidrag till två utvecklingsprojekt där Insplorion är involverad. Ett projekt avser en sensorlösning för bilbatterier (fas två i projektet) och drivs tillsammans med Volvo och Chalmers tekniska högskola. Det andra projektet avser utvecklandet av vattenreningsfilter med hjälp av materialet grafen. Projektet drivs av Insplorion, Akzo Nobel och Chalmers tekniska högskola.

Förstudieprojektet, i samarbete med RISE Acreo, ”Miniatyrisering av ett nanosensorsystem för batterier” verifierar att det är möjligt att bygga mycket billiga fiberoptiska sensorsystem som möter kraven för NPS-batterisensorn. Marknadskartläggningen har också visat att det fiberoptiska systemet öppnar dörren för flertalet andra kommersiellt intressanta applikationer inom t ex in vivo diagnostik, och processindustri. Resultaten från projektet kommer användas i framtida utveckling, speciellt för batterisensorn, men också för andra fiberbaserade sensortillämpningar.

AGM Batteries (Skottland) & Littelfuse (USA)

Ganska tidigt i projektet började Insplorion, ihop med AGM, att köra tester av batterier med integrerad NPS-sensor. Och man har nu tillsammans lyckats locka till sig finansiering på EU-nivå.

Insplorions ansökan om finansiering av batterisensorprojektet, ”InBAT Sensing”, har godkänts och kommer att finansieras med 860 000 euro. Ungefär 60% av bidraget riktar sig till Insplorion där AGM Batteries Ltd (UK), Insplorions samsökande och huvudsamarbetspartner under projektet, mottar den andra delen. ”

Gällande Littelfuse-samarbetet (MCAP ~4BUSD) som kommunicerades juli 2018 säger man ” ”Vi är glada att ta det här steget med Littelfuse, som vi hoppas kommer hjälpa ta vår NPS-batterisensorteknik till marknaden”.
” Vi ser Littelfuse som en bra samarbetspartner eftersom deras tillväxtambitioner för bilsensorer matchar våra egna ambitioner. Tillsammans har båda bolagen tekniken för serieproduktion och försäljningskanaler till industrin.”

Man skiljer på dessa samarbeten såhär:
”Det är i grunden samma teknik som vi nyttjar i dessa samarbeten, men med olika affärsstrategier. Vi vill göra mer själva för att inte bli för beroende av andra och där kommer AGM Batteries in, ett samarbete som handlar om litet mindre skala för nischapplikationer där vi kan stå för tillverkningen av sensorerna själva.
Littelfuse är en annan skala, de ligger snäppet under Bosch och Delphi i storlek som underleverantör till fordonsindustrin och det kan handla om miljontals sensorer till batterier och elfordon. Här tänker vi oss att de kan tillverka huvuddelen av sensorn och dess elektronik men där Insplorion står för nanopartiklarna som är kärnan i sensorytan.”, säger Patrik Dahlqvist.

LFUS (NASDAQ)

Två väldigt intressanta samarbetsprojekt, som tyvärr inte än gett någon vidare finansiell utväxling mer än utökat forskningsstöd, vilket såklart ändå räknas. Utan partnerbackade samarbeten kommer små bolag som Insplorion inte långt.

Insplorion ansluter sig till ABB:s SynerLeap

Som om ovanstående bolag inte var nog, så är man även inkluderad i ABBs nya innovationshub. SynerLeap är ett innovationsutvecklingscentrum som ligger i hjärtat av ABB Corporate Research Center i Västerås. Syftet är att möjliggöra samarbeten mellan ABB och mindre innovativa teknikbolag att växa på en global marknad inom tre områden: industriell automation, robotik och energi. Insplorions närvaro gäller i huvudsak batterilagring.

Och kort efter detta så vinner man också en tävling, kallar SpringBoard 2019, tillammans med ett bolag som heter Omnio. Nu utvecklar vi samarbetet med ABB genom ett gemensamt projekt bekostat av ABB med 30.000 USD som ska undersöka processövervakning primärt för vattenrening. Vi vinner också kontor hos Synerleap, centralt i Västerås, med direkt access till ABB:s organisation. I vårt samarbete är även andra områden av intresse, förutom tidigare batterisensor också olika typer av gasmätningar, exempelvis vätgas. Skvallrar kanske lite om hur BRED denna sensorplattform är.


III. Luftsensorn

Detta benet i verksamheten är det som skall inbringa intäkterna i det korta perspektivet, och det gäller mätning av luftkvalitet. Som alla vet så är luftföroreningar ett enormt problem idag, inte minst i storstäder. Här är en video från Financial Times YouTube-kanal som beskriver problemet.

Det första intäktsbringande samarbetet har kommunicerats, och det är via det lilla svenska bolaget Leading Light man fått sin första kommersiella sensor placerad. I deras uppkopplade IoT-gatubelysning skall man kunna avläsa bl.a luftkvaliteten. Än har bara lite små kommunprojekt köpt in dessa belysningar, men det är en början. Pratade lite med LL på Elfack i Göteborg, och kollade in produkterna. Ganska schyssta grejer, men bolaget är väldigt litet och jag har inga större förhoppningar här än.

Amerikanska EurekAlert! (a service of the American Association for the Advancement of Science.) nämnde nyligen tekniken och applikationsmöjligheterna i en artikel.

Samarbete inom utsläppsmätning för fossilbilar

Nästa samarbete inom luftmätning är med Stenhøj som tillverkar produkter för bilverkstäder/besiktninganläggningar. Det Mistra Innovationsprojekt som började 2016 där Insplorions NOx-sensor utvecklats, utökas nu med finansiering om 178,000 kr i ett delprojekt för att undersöka förutsättningar och anpassa dagens NOx-sensor för användning inom fordonskontroll (bilprovning). Stenhøj Sverige AB, som är partner i projektet, utvecklar gas- och rökanalysatorer för bilverkstäder och bilprovningar. Företaget med säte i Billdal söder om Göteborg har ett förflutet inom OPUS Group och ingår nu i den danska Stenhøj-gruppen.


Finansiell performance

Som jag skrev innan har faktiskt forskningsinstrumentens försäljning växt ganska kraftigt, och på dessa har man nästan 100% bruttomarginal. Så hade man bara hållit sig till detta och inte sprungit på alla andra projekt, så hade det nog kunnat vara en väldigt stabil business. Men som alltid: man springer efter potential och där de stora pengarna finns. Och det säger nog ingen emot; miljöteknik är en ‘sektor’ med ENORM tillväxt och nästan OBEGRÄNSADE ekonomiska resurser.

Avslutad finansiering via ESGO, eller sk Death Spiral Financing.

Anledningen till att aktien har varit iskall, eller halvdöd, sedan 2017 (Notera P/S-multipeln på 62 då och 14 nu) är den extremt tråkiga lösningen man signerade med ‘fonden’ ESGO. Som sedan dess har dumpat aktier i marknaden och tryckt kursen enormt, som så många gånger innan. Men nu är man ur detta och har valt att gå den vanliga vägen med en företrädesemission, för att kunna ta luftsensorn till marknaden på riktigt. Se tidslinjen nedan för att se vart varje projekt befinner sig. Emissionslikviden bedöms täcka de närmsta 24-30 månaderna. Så efter detta har man alltså drygt 2 år på sig att få upp sales, vilket jag bedömer vara ganska sannolikt.

Man är alltså nu involverad inom följande områden: volymtillverkning av bilbatterier, batterilagring, nischapplikationer för mindre batterier, vattenrening, luftkvalitetsmätning, forskningsinstrument, avgasmätning vid bilbesiktning och dessutom gas/vätgasmätning.
KAN det bli mer rätt i tiden?

Antal ägare hos Avanza
1 594

Bolaget har idag ett börsvärde på ~120MSEK, och i Erik Pensers Analys pratar man om ett potentiellt bullcase där man ser ett värde på 2033MSEK (uppsida +1600%), men är noga med att påpeka att risken såväl som potentialen är hög.

Saxat ur Erik Pensers uppdragsanalys.

Avslutningsvis, disclaimer

Jag har varit ägare sedan slutet på 2016 och är därmed partisk. Har länge haft lite för hög conviction, och det har kostat en del pengar, så valde förra veckan att skala ner något. Tecknat i emissionen och minskat innehavet till 1/3.
Är fortfarande övertygad om att bolaget kommer lyckas i någon mån, men har bestämt mig för att hellre öka när det stabiliserat sig längre fram.

Fem cybersecurity-bolag att hålla ögonen på

Här kommer en simpel överblick på fem spännande cybersecurity-bolag jag gillar. Kommer inte gå in superspecifikt på vad alla sysslar med, om det inte är något som sticker ut i deras sortiment. Utan här kommer en 10-årsgraf (eller så långt som finns tillgängligt) över fundamental performance och lite värderingsmultiplar. Samtliga verkar mer eller mindre globalt eller i stora delar av världen även om ofta USA (som kanske satsar hårdast just nu) kan väga tungt på intäktssidan.

Det man också bör tänka på är att alla absolut inte behöver vara konkurrenter, utan man jobbar ofta ihop genom diverse integreringar. Det är ganska luddigt, men tack vare att allt ligger som SaaS-tjänst så är det ganska enkelt att skräddarsy t.ex sin CRM-plattform från Salesforce med önskade funktioner från bolagen nedan.

> Och OBS! notera att graferna säger MSEK när det skall stå MUSD, var för snabb och missade att ändra i excelmallen. Ganska självklart, men man vet aldrig. <

Fortinet (NASDAQ:FTNT)

Fortinet tillhandahåller ALLT när det kommer till CS. Från enklare ‘next generation’ firewalls till mer ekosystemsliknande cloud security-lösningar och t.ex hårdvara för ett sk sandbox-system. Men som ni ser på bruttomarginalen är man i huvudsak ett mjukvarubolag, stabil runt 70-75%. Tycker nästan Fortinet är det mest attraktiva CS-bolaget att kika på sett till värdering. Man har haft ett par tuffa år bakom sig där lönsamheten tagit kraftigt med stryk (se 2013-2015), men har sedan dess lyckats vända tillbaka starkare än någonsin. Man guidar för ett mellanår 2020 med ~16% tillväxt, och det är nog därför värderingen håller sig låg. Låg beroende på vart man kollar såklart, men PEG-talet är intressant i tillväxtbolag tycker jag. Och 0.16 är knappast dyrt. Fet nettokassa.

Grundat: 2000
HQ: Kalifornien, USA
Market Cap: 12.5B$
P/E (TTM): 33.6
EV/EBIT: 42.7
EV/S: 5.7
PEG: 0.16
Nettoskuld: -58%
KURS ~73$

Antal ägare hos Avanza
112

Palo Alto Networks (NYSE:PANW)

Detta är väl jätten i sammanhanget kan man säga, med sitt ganska överlägsna market cap. Och kanske mest omtalad. Även PANW tillhandahåller i princip allt, men till skillnad mot de andra har man en ganska spännande öppen AI-driven säkerhetsplattform. ”Cortex is the industry’s only open and integrated AI-based continuous security platform that constantly evolves to stop the most sophisticated threats.”.
Det som drar ner ‘betyget’ är ju att man inte visat något annat än förluster på sista raden än, men man beräknas bli lönsamma i någon av de kommande rapporterna enl. konsensus. Även här nettokassa och ungefär samma EV/S-multipel. Jag tror PANW är ett bra bolag i en framtidsportfölj, då man för stunden är störst och har många blickar riktade på sig. Inte speciellt oroad över att man inte gått med vinst än, styrelsen vet vad de gör.

Grundat: 2005
HQ: Kalifornien, USA
Market Cap: 18.9B$
P/E (TTM): – (31 FW)
EV/EBIT: –
EV/S: 6.2
PEG: –
Nettoskuld: -34%
KURS ~199$

Antal ägare hos Avanza
223

Mimecast Limited (NASDAQ:MIME)

Mimecast skiljer sig lite från de andra genom att man har nischat in sig mer mot E-mail och olika typer av lösningar för E-Mail-säkerhet. Och vad jag förstår så integreras man enkelt i Office 365, Microsoft Exchange eller G Suite, vilket kunderna verkar gilla. Man har också kurser i hur man som anställd skall agera i säkerhetsfrågor, då felet ofta beror på en människa via smarta social engineering schemes. Man lägger också enkelt till Mimecasts lösningar på ex. Salesforce CRM-system eller Splunks säkerhetssystem.
Liknande hur PANW ligger till lönsamhetsmässigt, så dansar även Mimecast runt b/e, och i Q3an trillade det faktiskt ner lite vinst. Men man satsar såklart främst pengarna på att fortsätta växa och stärka sin position, vilket är sunt.

Grundat: 2003
HQ: London, England
Market Cap: 2.8B$
P/E (TTM): – (67 FW)
EV/EBIT: –
EV/S: 8
PEG: –
Nettoskuld: -6,3%
KURS ~45$

Antal ägare hos Avanza
9

Carbonite (NASDAQ:CARB)

Bolagsnamnet känner nog de flesta Star Wars-nördar igen, det är namnet på ämnet som Imperiet ‘gjuter in’ Han Solo i mot slutet av V – The Empire Strikes Back.
Bolaget säljer en typ av krypterad cloud backup storage för privatpersoner såväl som företag. Men också sk ”Endpoint data protection solutions”, typ skydd mot ransomware osv. Liknande de andra bolagen. CARB har fått ganska mycket stryk det senaste året och tappat nästan 50% sedan toppen, så jag har detta lite som ett contrarian case då jag tror man kan komma igen. Man handlas nästan till halva sales-multipeln mot peers t.ex. Fördelen (och nackdelen många gånger) är också att man är väldigt liten. Nettoskulden är tråkig också, och anmärkningsvärd. Men jag håller i tills vidare.

Grundat: 2006
HQ: Boston, USA
Market Cap: 0.7B$
P/E (TTM): – (10 FW)
EV/EBIT: –
EV/S: 3.8
PEG: –
Nettoskuld: 27.8%
KURS ~22.8$

Antal ägare hos Avanza
23

CyberArk Software (NASDAQ:CYBR)

Och precis som Fortinet så har CYBR visat sig kunna växa kraftigt med lönsamhet, om än med lite studsiga marginaler (pga tillväxtsatsningar). Förutom monster-bruttomarginalen då, på 85-90% som verkar orubblig. Affärsmodellen är väldigt bred, precis som Fortinets. Man har t.ex hälften av alla Fortune 500-bolag i kundstocken. Även mycket sjukvård och statliga institutioner faktiskt, vilket känns som ett riktigt kvalitetstecken. Även här en saftig nettokassa. En solklar favorit ihop med Fortinet som jag tror kan leverera aktieägarvärde i många många år till. Om man nu vågar handla på ett så högt P/E-tal dvs (återigen, se PEG-talet).

Grundat: 1999
HQ: Petah Tikva, Israel
Market Cap: 4.9B$
P/E (TTM): 89
EV/EBIT: 74
EV/S: 11.5
PEG: 0.6
Nettoskuld: -68%
KURS ~128$

Antal ägare hos Avanza:
87
Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång