Nanotech från Chalmers – Insplorion

Göteborgsbaserade nanotechbolaget Insplorion har idag sin sensor i tester och/eller applikationer för mätning av bl.a batterier, luftkvalitet och i forskningsinstrument. Men mer om varje ben längre ner, tänkte börja snabbt med att berätta lite om forskningshistoriken som ligger bakom den patenterade tekniken Nanoplasmonic Sensing (eller NPS).

Kort historik om bolaget & grundare

Tekniken är framtagen redan tidigt 2000-tal, och blev efter några års forskning en del av Chalmers-inkubatorn, för finansiering av forskningsprojekt, Encubator AB.
Sedan 2010 grundande man det som idag är Insplorion AB, med sin första finansieringsrunda inför noteringen 2015 på AktieTorget (idag Spotlight Stock Market).

Huvudgrundarna Bengt Kasemo och Christoph Langhammer är inga duvungar precis, utan båda har namn med ganska hög kredibilitet. Även Elin Langhammer är medgrundare, och är kvar som CTO i bolaget idag.

Bengt, till att börja med, är professor emeritus i tillämpad fysik vid Chalmers. Bengt har publicerat omkring 500 vetenskapliga artiklar och hans forskning har resulterat i 17 patentansökningar. Han har ett mycket brett kontaktnät både inom det vetenskapliga området och inom industrin. Hans nätverk har resulterat i många tidiga industriella kontakter för Insplorions sensorsystem. Bengt är den tredje största aktieägaren i Insplorion och har idag en typ av konsultrelation med bolaget.

Christoph har för närvarande en deltidstjänst som forskningschef på Insplorion. Han har många publikationer i ansedda tidskrifter inklusive Science och Nature Materials. Hans arbete har resulterat i 6 patentansökningar varav 3 hålls inom Insplorion. Han är idag sjätte största ägare i bolaget.

QSense och uppköpet av Biolin Scientific.

Vad som också är intressant är att Bengt var med och grundade QSense, som har en liknande teknik om än dock mer forskningsriktad, som blev uppköpt. Köparna av QSense, Biolin Scientific, blev sedermera uppköpta själva av Ratos. VD för Insplorion, Patrik Dahlqvist, var också involverad i QSense 1997-2007 (via dotterbolag i USA). Efter detta, och innan Insplorion, var Patrik VD för Medfield Diagnostics som sysslade med strokediagnostik. Där tog han bolaget från forskningsstadie till kommersiell produkt.


I. Forskningsinstrument

Första och äldsta benet i verksamheten är deras egentillverkade forskningsinstrument, som man idag faktiskt har distributionspartners för i nästan hela världen (Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Kina, Japan, Sydkorea, Australien, Nya Zeeland, Portugal, Polen). Tekniken är precis samma, fast man paketerar sensorn i ett instrument med tillhörande mjukvara för att användas i labbmiljö.

Men dessa forskningsinstrument har inte varit någon direkt blockbuster, även om intäkterna växt år för år. Faktum är att försäljningen av dessa instrumenten sexdubblat sig sedan 2014, men då från väldigt låga nivåer. ~900KSEK till 5.5MSEK idag. Så visst finns det potential även här, men nästa ben är betydligt mer intressant.


II. Batterisensorn

Hela batterisensorprojektet började faktiskt med att Volvo kontaktade bolaget med frågor kring just batterioptimering. Och för att göra det enkelt så kan man säga att idag kan man bara mäta ~75% av batteriet då man gör det från utsidan, och av dessa 75% så kan man inte nyttja den sista biten, av säkerhetsskäl. Alltså när batteriet indikerar att det snart är slut, så finns där approximativt 25% kvar, men dessa går inte att nyttja då man inte kan mäta och styra batteriet från utsidan. Insplorions teknik däremot är robust och kan placeras inuti batterikemin och i realtid lämna mycket bättre data.

Mätning av batteristatus inuti Litium-jonceller med hjälp av vår batterisensor resulterar i upp till 50% ökning i tillgänglig energi och upp till 23% ökad laddningshastighet. Detta resulterar i upp till 38% lägre kostnader på packnivå.

Man har varit ganska försiktiga till en början med att ge siffror kring HUR bra sensorn faktiskt fungerat, men nu har man provat såpass mycket att man ger riktmärket 50% bättre utnyttjande av energi. Det skulle ju i teorin innebära att en elbil med räckvidd 500KM kan nå 750KM med utökade mätningar och styranpassningar inuti batteriet. Men det är såklart inte så lätt, men det skvallrar om potentialen i tekniken.
Och såvitt jag lyckats hitta så är man ganska ensamma om att mäta inuti battericellen.

Ganska mycket kapital från statliga innovationsorganen Vinnova och RISE för utveckling av batterisensorn.

Vinnova beviljade bidrag till två utvecklingsprojekt där Insplorion är involverad. Ett projekt avser en sensorlösning för bilbatterier (fas två i projektet) och drivs tillsammans med Volvo och Chalmers tekniska högskola. Det andra projektet avser utvecklandet av vattenreningsfilter med hjälp av materialet grafen. Projektet drivs av Insplorion, Akzo Nobel och Chalmers tekniska högskola.

Förstudieprojektet, i samarbete med RISE Acreo, ”Miniatyrisering av ett nanosensorsystem för batterier” verifierar att det är möjligt att bygga mycket billiga fiberoptiska sensorsystem som möter kraven för NPS-batterisensorn. Marknadskartläggningen har också visat att det fiberoptiska systemet öppnar dörren för flertalet andra kommersiellt intressanta applikationer inom t ex in vivo diagnostik, och processindustri. Resultaten från projektet kommer användas i framtida utveckling, speciellt för batterisensorn, men också för andra fiberbaserade sensortillämpningar.

AGM Batteries (Skottland) & Littelfuse (USA)

Ganska tidigt i projektet började Insplorion, ihop med AGM, att köra tester av batterier med integrerad NPS-sensor. Och man har nu tillsammans lyckats locka till sig finansiering på EU-nivå.

Insplorions ansökan om finansiering av batterisensorprojektet, ”InBAT Sensing”, har godkänts och kommer att finansieras med 860 000 euro. Ungefär 60% av bidraget riktar sig till Insplorion där AGM Batteries Ltd (UK), Insplorions samsökande och huvudsamarbetspartner under projektet, mottar den andra delen. ”

Gällande Littelfuse-samarbetet (MCAP ~4BUSD) som kommunicerades juli 2018 säger man ” ”Vi är glada att ta det här steget med Littelfuse, som vi hoppas kommer hjälpa ta vår NPS-batterisensorteknik till marknaden”.
” Vi ser Littelfuse som en bra samarbetspartner eftersom deras tillväxtambitioner för bilsensorer matchar våra egna ambitioner. Tillsammans har båda bolagen tekniken för serieproduktion och försäljningskanaler till industrin.”

Man skiljer på dessa samarbeten såhär:
”Det är i grunden samma teknik som vi nyttjar i dessa samarbeten, men med olika affärsstrategier. Vi vill göra mer själva för att inte bli för beroende av andra och där kommer AGM Batteries in, ett samarbete som handlar om litet mindre skala för nischapplikationer där vi kan stå för tillverkningen av sensorerna själva.
Littelfuse är en annan skala, de ligger snäppet under Bosch och Delphi i storlek som underleverantör till fordonsindustrin och det kan handla om miljontals sensorer till batterier och elfordon. Här tänker vi oss att de kan tillverka huvuddelen av sensorn och dess elektronik men där Insplorion står för nanopartiklarna som är kärnan i sensorytan.”, säger Patrik Dahlqvist.

LFUS (NASDAQ)

Två väldigt intressanta samarbetsprojekt, som tyvärr inte än gett någon vidare finansiell utväxling mer än utökat forskningsstöd, vilket såklart ändå räknas. Utan partnerbackade samarbeten kommer små bolag som Insplorion inte långt.

Insplorion ansluter sig till ABB:s SynerLeap

Som om ovanstående bolag inte var nog, så är man även inkluderad i ABBs nya innovationshub. SynerLeap är ett innovationsutvecklingscentrum som ligger i hjärtat av ABB Corporate Research Center i Västerås. Syftet är att möjliggöra samarbeten mellan ABB och mindre innovativa teknikbolag att växa på en global marknad inom tre områden: industriell automation, robotik och energi. Insplorions närvaro gäller i huvudsak batterilagring.

Och kort efter detta så vinner man också en tävling, kallar SpringBoard 2019, tillammans med ett bolag som heter Omnio. Nu utvecklar vi samarbetet med ABB genom ett gemensamt projekt bekostat av ABB med 30.000 USD som ska undersöka processövervakning primärt för vattenrening. Vi vinner också kontor hos Synerleap, centralt i Västerås, med direkt access till ABB:s organisation. I vårt samarbete är även andra områden av intresse, förutom tidigare batterisensor också olika typer av gasmätningar, exempelvis vätgas. Skvallrar kanske lite om hur BRED denna sensorplattform är.


III. Luftsensorn

Detta benet i verksamheten är det som skall inbringa intäkterna i det korta perspektivet, och det gäller mätning av luftkvalitet. Som alla vet så är luftföroreningar ett enormt problem idag, inte minst i storstäder. Här är en video från Financial Times YouTube-kanal som beskriver problemet.

Det första intäktsbringande samarbetet har kommunicerats, och det är via det lilla svenska bolaget Leading Light man fått sin första kommersiella sensor placerad. I deras uppkopplade IoT-gatubelysning skall man kunna avläsa bl.a luftkvaliteten. Än har bara lite små kommunprojekt köpt in dessa belysningar, men det är en början. Pratade lite med LL på Elfack i Göteborg, och kollade in produkterna. Ganska schyssta grejer, men bolaget är väldigt litet och jag har inga större förhoppningar här än.

Amerikanska EurekAlert! (a service of the American Association for the Advancement of Science.) nämnde nyligen tekniken och applikationsmöjligheterna i en artikel.

Samarbete inom utsläppsmätning för fossilbilar

Nästa samarbete inom luftmätning är med Stenhøj som tillverkar produkter för bilverkstäder/besiktninganläggningar. Det Mistra Innovationsprojekt som började 2016 där Insplorions NOx-sensor utvecklats, utökas nu med finansiering om 178,000 kr i ett delprojekt för att undersöka förutsättningar och anpassa dagens NOx-sensor för användning inom fordonskontroll (bilprovning). Stenhøj Sverige AB, som är partner i projektet, utvecklar gas- och rökanalysatorer för bilverkstäder och bilprovningar. Företaget med säte i Billdal söder om Göteborg har ett förflutet inom OPUS Group och ingår nu i den danska Stenhøj-gruppen.


Finansiell performance

Som jag skrev innan har faktiskt forskningsinstrumentens försäljning växt ganska kraftigt, och på dessa har man nästan 100% bruttomarginal. Så hade man bara hållit sig till detta och inte sprungit på alla andra projekt, så hade det nog kunnat vara en väldigt stabil business. Men som alltid: man springer efter potential och där de stora pengarna finns. Och det säger nog ingen emot; miljöteknik är en ‘sektor’ med ENORM tillväxt och nästan OBEGRÄNSADE ekonomiska resurser.

Avslutad finansiering via ESGO, eller sk Death Spiral Financing.

Anledningen till att aktien har varit iskall, eller halvdöd, sedan 2017 (Notera P/S-multipeln på 62 då och 14 nu) är den extremt tråkiga lösningen man signerade med ‘fonden’ ESGO. Som sedan dess har dumpat aktier i marknaden och tryckt kursen enormt, som så många gånger innan. Men nu är man ur detta och har valt att gå den vanliga vägen med en företrädesemission, för att kunna ta luftsensorn till marknaden på riktigt. Se tidslinjen nedan för att se vart varje projekt befinner sig. Emissionslikviden bedöms täcka de närmsta 24-30 månaderna. Så efter detta har man alltså drygt 2 år på sig att få upp sales, vilket jag bedömer vara ganska sannolikt.

Man är alltså nu involverad inom följande områden: volymtillverkning av bilbatterier, batterilagring, nischapplikationer för mindre batterier, vattenrening, luftkvalitetsmätning, forskningsinstrument, avgasmätning vid bilbesiktning och dessutom gas/vätgasmätning.
KAN det bli mer rätt i tiden?

Antal ägare hos Avanza
1 594

Bolaget har idag ett börsvärde på ~120MSEK, och i Erik Pensers Analys pratar man om ett potentiellt bullcase där man ser ett värde på 2033MSEK (uppsida +1600%), men är noga med att påpeka att risken såväl som potentialen är hög.

Saxat ur Erik Pensers uppdragsanalys.

Avslutningsvis, disclaimer

Jag har varit ägare sedan slutet på 2016 och är därmed partisk. Har länge haft lite för hög conviction, och det har kostat en del pengar, så valde förra veckan att skala ner något. Tecknat i emissionen och minskat innehavet till 1/3.
Är fortfarande övertygad om att bolaget kommer lyckas i någon mån, men har bestämt mig för att hellre öka när det stabiliserat sig längre fram.

En tanke på “Nanotech från Chalmers – Insplorion

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: